Installationsguide för Debian GNU/Linux Copyright © 2004, 2005, 2006, 2007 Debian Installer-teamet Den här handboken är fri programvara; du kan distribuera den och/eller modifiera den under villkoren för GNU General Public License. Referera till licensen i Appendix F, GNU General Public License. Sammanfattning Det här dokumentet innehåller installationsinstruktioner för Debian GNU/Linux 4.0 system (kodnamn "etch") för arkitekturen Alpha ("alpha"). Den innehåller även referenser till mer information och information om hur du får ut det mesta av ditt nya Debian-system. Notera Även om den här installationsguiden för alpha oftast är uppdaterad har vi planer på att göra vissa ändringar och organisera om delar av handboken efter den officiella utgåvan av etch. En nyare version av denna handbok kan hittas på Internet på debian-installer. Där har du även möjligheten att hitta ytterligare översättningar. Översatt av Daniel Nylander . Stort tack till Anders Lennartsson för korrekturläsningen. GNU General Public License översattes av Mikael Pawlo. Skicka synpunkter på översättningen till eller . ------------------------------------------------------------------------------- Innehållsförteckning Installation av Debian GNU/Linux 4.0 för alpha 1. Välkommen till Debian 1.1. Vad är Debian? 1.2. Vad är GNU/Linux? 1.3. Vad är Debian GNU/Linux? 1.4. Få tag på Debian 1.5. Få tag på senaste versionen av det här dokumentet 1.6. Organisering av det här dokumentet 1.7. Om copyright och programvarulicenser 2. Systemkrav 2.1. Maskinvara som stöds 2.1.1. Arkitekturer som stöds 2.1.2. Processor, moderkort och grafikstöd 2.1.3. Stöd för grafikkort 2.1.4. Flera processorer 2.2. Installationsmedia 2.2.1. Cd-rom/Dvd-rom 2.2.2. Hårddisk 2.2.3. Nätverk 2.2.4. Un*x eller GNU-system 2.2.5. Lagringssystem som stöds 2.3. Kringutrustning och annan maskinvara 2.4. Köpa maskinvara specifikt för GNU/Linux 2.4.1. Undvik proprietär eller sluten maskinvara 2.5. Krav för minne och diskplats 2.6. Maskinvara för anslutning till nätverk 2.6.1. Drivrutiner som kräver fast programvara 3. Före installation av Debian GNU/Linux 3.1. Översikt av installationsprocessen 3.2. Säkerhetskopiera dina befintliga data! 3.3. Information du behöver 3.3.1. Dokumentation 3.3.2. Hitta informationskällor för maskinvara 3.3.3. Maskinvarukompatibilitet 3.3.4. Nätverksinställningar 3.4. Matcha minimikrav för maskinvara 3.5. Förpartionering för system med flera operativsystem 3.5.1. Partitionering i Tru64 UNIX 3.5.2. Partitionering i Windows NT 3.6. Inställning av maskinvara och operativsystem före installation 4. Få tag på installationsmedia 4.1. Officiella Debian GNU/Linux cd-rom-uppsättningar 4.2. Hämta filer från Debian-speglar 4.2.1. Var man får tag på installationsavbilder 4.3. Förbered filerna för nätverksuppstart via TFTP 4.3.1. Konfigurera en BOOTP-server 4.3.2. Konfigurering av DHCP-server 4.3.3. Aktivering av TFTP-server 4.3.4. Flytta TFTP-avbilderna till rätt plats 4.4. Automatisk installation 4.4.1. Automatisk installation med Debian Installer 5. Starta upp installationssystemet 5.1. Starta upp installeraren på Alpha 5.1.1. Fast programvara för Alpha-konsollen 5.1.2. Uppstart via TFTP 5.1.3. Uppstart från cd-rom med SRM-konsoll 5.2. Uppstartsparametrar 5.2.1. Parametrar för Debian Installer 5.3. Felsök installationsprocessen 5.3.1. Tillförlitlighet för cd-rom 5.3.2. Uppstartskonfiguration 5.3.3. Tolkning av kärnans uppstartsmeddelanden 5.3.4. Rapportering av installationsproblem 5.3.5. Skicka installationsrapporter 6. Användning av Debian Installer 6.1. Hur installeraren fungerar 6.2. Introduktion till komponenter 6.3. Användning av individuella komponenter 6.3.1. Inställning av Debian-installeraren och maskinvarukonfiguration 6.3.2. Partitionering och val av monteringspunkter 6.3.3. Ställ in systemet 6.3.4. Installation av grundsystemet 6.3.5. Installera ytterligare programvara 6.3.6. Gör ditt system klart för uppstart 6.3.7. Färdigställ installationen 6.3.8. Blandat 7. Starta upp ditt nya Debian-system 7.1. Sanningens minut 7.2. Montering av krypterade volymer 7.2.1. dm-crypt 7.2.2. loop-AES 7.2.3. Problemlösning 7.3. Logga in 8. Nästa steg och hur man ska gå vidare 8.1. Stänga ner systemet 8.2. Om du är nybörjare i Unix 8.3. Orientera dig runt i Debian 8.3.1. Debians paketsystem 8.3.2. Hantera programversioner 8.3.3. Hantera cronjobb 8.4. Ytterligare läsning och information 8.5. Konfigurera ditt system att använda e-post 8.5.1. Standardkonfiguration för e-post 8.5.2. Skicka e-post utanför systemet 8.5.3. Konfigurera e-postservern Exim4 8.6. Bygg en ny kärna 8.6.1. Hantera kärnavbilder 8.7. Återställning av ett trasigt system A. Installationshjälp A.1. Förberedelser A.2. Starta upp installeraren A.2.1. Cd-rom A.2.2. Uppstart från nätverk A.2.3. Uppstart från hårddisk A.3. Installation A.4. Sänd oss en installationsrapport A.5. Och till slut... B. Automatiserad installation med förinställningar B.1. Introduktion B.1.1. Metoder för förinställning B.1.2. Begränsningar B.2. Användning av förinställningar B.2.1. Inläsning av förkonfigurationsfilen B.2.2. Användning av uppstartsparametrar för att förinställa frågor B.2.3. Auto-läget B.2.4. Användbara alias vid förinställning B.2.5. Använd en DHCP-server för att ange förkonfigurationsfiler B.3. Skapa en förkonfigurationsfil B.4. Innehållet av en förkonfigurationsfil B.4.1. Lokalanpassning B.4.2. Nätverkskonfiguration B.4.3. Spegelinställningar B.4.4. Partitionering B.4.5. Partitionering med RAID B.4.6. Inställning av klocka och tidszon B.4.7. Apt-inställning B.4.8. Kontoinställning B.4.9. Installation av grundsystem B.4.10. Installation av starthanteraren B.4.11. Paketval B.4.12. Färdigställande av första steget av installationen B.4.13. Konfiguration av X B.4.14. Förinställning av andra paket B.5. Avancerade inställningar B.5.1. Kör anpassade kommandon under installationen B.5.2. Användning av förinställningar för att ändra på standardvärden B.5.3. Kedjeinläsning av förkonfigurationsfiler C. Partitionera för Debian C.1. Bestämma Debian-partitioner och storlekar C.2. Katalogträdet C.3. Rekommenderad partitionstabell C.4. Enhetsnamn i Linux C.5. Debians partitioneringsprogram C.5.1. Partitionera för Alpha D. Diverse bitar D.1. Linux-enheter D.1.1. Konfigurera din mus D.2. Nödvändig diskplats för funktioner D.3. Installera Debian GNU/Linux från ett Unix/Linux-system D.3.1. Påbörja arbetet D.3.2. Installera debootstrap D.3.3. Kör debootstrap D.3.4. Konfigurera grundsystemet D.3.5. Installera en kärna D.3.6. Ställ in starthanteraren D.3.7. Slutgiltiga justeringar D.4. Installera Debian GNU/Linux över PPP over Ethernet (PPPoE) E. Administrivia E.1. Om det här dokumentet E.2. Bidrag till det här dokumentet E.3. Stora bidragsgivare E.4. Varumärken F. GNU General Public License Tabellförteckning 3.1. Maskinvaruinformation som behövs för en installation 3.2. Rekommenderade minimala systemkrav Installation av Debian GNU/Linux 4.0 för alpha Vi är glada att du har valt att prova Debian och är säkra på att du kommer att tycka att utgåvan av Debian GNU/Linux är unik. Debian GNU/Linux sammanför högkvalitativa fria programvaror från hela världen och integrerar dem i en sammanhängande helhet. Vi tror att du kommer att tycka att resultatet verkligen är mer än summan av delarna. Vi förstår att många av er vill installera Debian utan att läsa den här handboken och Debian Installer är designad för att göra det möjligt. Om du inte har tid att läsa hela installationsguiden just nu rekommenderar vi att du läser installationshjälpen som går igenom den grundläggande installationsprocessen och länkar till manualen för mer avancerade ämnen eller när saker går fel. Installationshjälpen kan du hitta i Appendix A, Installationshjälp. Med det sagt hoppas vi att du får tid att läsa större delen av den här handboken och genom att göra det bli mer informerad och få positiva erfarenheter av installationen. Kapitel 1. Välkommen till Debian Innehållsförteckning 1.1. Vad är Debian? 1.2. Vad är GNU/Linux? 1.3. Vad är Debian GNU/Linux? 1.4. Få tag på Debian 1.5. Få tag på senaste versionen av det här dokumentet 1.6. Organisering av det här dokumentet 1.7. Om copyright och programvarulicenser Det här kapitlet ger en överblick av Debian-projektet och Debian GNU/Linux. Om du redan känner till historien bakom Debian-projektet och Debian GNU/ Linux-utgåvan kan du hoppa till nästa kapitel. 1.1. Vad är Debian? Debian är en frivilligorganisation som är engagerad med att utveckla fri programvara och främja idealen för Free Software Foundation. Debian-projektet startade 1993 när Ian Murdock skickade ut en öppen inbjudan till programvaruutvecklare om att bidra till en komplett och sammanhållen programvaruutgåva baserad på den då relativt nya Linux-kärnan. Den relativt lilla skaran av dedicerade entusiaster, ursprungligen finansierade av Free Software Foundation och påverkade av GNU:s filosofi, har över åren som gått växt till en organisation på ungefär 1010 Debian-utvecklare. Debian-utvecklare är involverade i en uppsjö av aktiviteter såsom administration av webbplatsen och FTP-servern, grafisk design, juridiska aspekter för programvarulicenser, dokumentation samt, så klart, underhåll av programvarupaketen. Med avsikt att kommunicera vår filosofi och attrahera utvecklare som tror på principerna som Debian står för har Debian-projektet publicerat ett antal dokument som pekar ut våra värderingar och fungerar som guider till vad det betyder att vara en Debian-utvecklare: * Debians sociala kontrakt är ett resultat av Debians engagemang för användare och utvecklare av fri programvara. Alla som godtar att följa det sociala kontraktet kan bli en underhållare. Alla underhållare kan introducera ny programvara i Debian -- om programvaran tillgodoser våra kriterier för att vara fritt och att paketet följer våra kvalitetsstandarder. * Debians riktlinjer för fri programvara (DFSG) är klara och koncisa regler för Debians kriterier för fri programvara. DFSG är ett mycket inflytelserikt dokument i den fria programvarurörelsen och var grundstenen för The Open Source Definition. * Debians Policymanual är en omfattande specifikation av Debian-projektets kvalitetsstandarder. Debian-utvecklarna är också involverade i ett antal andra projekt, vissa specifika till Debian, andra involverar några eller alla Linux-relaterade projekt. Några exempel är: * Linux Standard Base (LSB) är ett projekt riktat mot standardisering av vanliga GNU/Linux-system som innebär att programvaru- och maskinvaruutvecklare hos en tredje part lätt kan designa program och maskinvarudrivrutiner för Linux i allmänhet, istället för specifika GNU/ Linux-utgåvor. * Filesystem Hierarchy Standard (FHS) är ett försök att standardisera organiseringen av filsystemet för Linux. FHS kommer att tillåta programvaruutvecklare att fokusera på att utveckla program utan att behöva oroa sig för hur paketen kommer att installeras i olika utgåvor av GNU/ Linux. * Debian Jr. är ett internt projekt vars mål är att göra Debian attraktivt även för unga användare. För mer allmän information om Debian, se Debian GNU/Linux FAQ. 1.2. Vad är GNU/Linux? Linux är ett operativsystem: ett antal program som låter dig interagera med din dator och köra andra program. Ett operativsystem innehåller olika fundamentala program som behövs för att din dator så att den kan kommunicera och ta emot instruktioner från användare; läs och skriva data till hårddiskar, band och skrivare; kontrollera användningen av minne; och köra annan programvara. Den viktigaste delen av ett operativsystem är kärnan. I ett GNU/Linux-system är Linux kärnkomponenten. Resten av systemet innehåller andra program, många av dem skrevs av eller för GNU-projektet. För att Linux-kärnan själv inte utgör ett fungerande operativsystem har vi föredragit att använda termen "GNU/Linux" för att referera till system som många personer vardagligen refererar till som "Linux". Linux är modellerad efter ett Unix-operativsystem. Från början var Linux designad att vara ett parallellbearbetande fleranvändarsystem. Dessa fakta är tillräckliga att göra Linux olikt från andra välkända operativsystem. Dock är Linux ännu mer olik än du kanske tror. I kontrast till andra operativsystem äger ingen Linux. Mycket av dess utveckling är gjord av obetalda frivilliga. Utvecklingen av vad senare blev GNU/Linux började 1984 när Free Software Foundation började utvecklingen av ett fritt Unix-liknande operativsystem kallat GNU. GNU-projektet har utvecklat en omfattande samling av fria programverktyg för att användas med Unix (tm) och Unix-liknande operativsystem såsom Linux. Dessa verktyg ger användarna möjligheten att utföra vardagliga uppgifter (såsom kopiering och borttagning av filer från systemet) till det mystiska (såsom skriva och bygga program eller göra sofistikerad redigering i ett antal olika dokumentformat). Även om många grupper och individer har bidragit till Linux är den största enskilda bidragsgivaren fortfarande Free Software Foundation som har skapat inte bara de flesta av verktygen som används i Linux men även filosofin och gemenskapen som gjorde Linux möjlig. Linux-kärnan dök ursprungligen upp 1991 när en finsk systemvetare vid namn Linus Torvalds tillkännagav en tidig version av ett alternativ till Minix till en diskussionsgrupp på Usenet kallad comp.os.minix. Se Linux Internationals sida om Linux historia. Linux Torvalds fortsätter än idag att koordinera arbetet för flera hundra utvecklare med hjälp av ett antal pålitliga ställföreträdare. Ett briljant veckosammandrag av diskussionerna på sändlistan linux-kernel är Kernel Traffic. Mer information om sändlistan linux-kernel kan hittas på linux-kernel mailing list FAQ. Linux-användare har ofantlig frihet att välja sin programvara. Till exempel kan Linux-användare välja från ett dussintal olika kommandoradsskal och flertalet grafiska skrivbordsmiljöer. Det här urvalet är ofta förvillande för användare av andra operativsystem som inte är vana att tänka att kommandoraden eller skrivbordsmiljön faktiskt är något de kan ändra. Linux är också mindre benägen att krascha, bättre på att köra fler än ett program samtidigt och säkrare än många andra operativsystem. Med dessa fördelar är Linux det snabbast växande operativsystemet på servermarknaden. På senare tid har också Linux börjat bli populärt hos hem- och företagsanvändare. 1.3. Vad är Debian GNU/Linux? Kombinationen av Debians filosofi, metodik, GNU-verktygen, Linux-kärnan och andra viktiga fria programvaror formar en unik utgåva av programvaror kallad Debian GNU/Linux. Den här utgåvan är uppbyggd av ett större antal av programvarupaket. Varje paket i utgåvan innehåller exekverbara filer, skript, dokumentation och konfigurationsinformation och har en paketansvarig som är primärt ansvarig för att hålla paketen uppdaterade, hantera felrapporter och kommunicera med den ursprungliga upphovsmannen/männen för den paketerade programvaran. Vår extremt stora användarbas, kombinerad med vårt felhanteringssystem ser till att problem hittas och löses snabbt. Debians beaktande av detaljer gör att vi kan skapa en högkvalitativ, stabil och skalbar utgåva. Installationer kan lätt konfigureras för att hantera olika roller, från bantade installationer för brandväggar till arbetsstationer för vetenskapliga ändamål eller högprestandaservrar. Debian är speciellt populär bland avancerade användare för dess tekniska förträfflighet och sitt djupa engagemang för behov och förväntningar hos användare och utvecklare av Linux. Debian har också introducerat många funktioner till Linux som nu är vardagsmat. Till exempel var Debian den första Linux-utgåvan som inkluderade ett pakethanteringssystem för enkel installation och borttagning av programvara. Den var också den första Linux-utgåvan som kunde bli uppgraderad utan att kräva ominstallation. Debian fortsätter att vara ledande inom Linux-utvecklingen. Dess utvecklingsprocess är ett exempel på hur bra utvecklingsmodellen för öppen källkod kan fungera -- även för mycket komplexa uppgifter såsom byggnation och underhåll av ett komplett operativsystem. Funktionen som mest utmärker Debian från de andra Linux-utgåvorna är dess pakethanteringssystem. Dessa verktyg ger administratören för Debian-systemet total kontroll över paketen som installeras på ett system inklusive möjligheten att installera enstaka paket eller automatiskt uppdatering av hela operativsystemet. Individuella paket kan också skyddas från att uppdateras. Du kan även tala om för pakethanteringssystemet om programvara du själv har byggt och vilka beroenden de uppfyller. För att skydda ditt system mot "trojanska hästar" och annan ondsint programvara verifierar Debians servrar att uppskickade paket verkligen kommer från dess registrerade Debian-ansvarige. Debian-paketerare är också noggranna med att deras paket konfigureras på ett säkert sätt. Om säkerhetsproblem upptäcks i utsända paket kommer normalt sett rättningar på problemen mycket snabbt. Men Debians enkla uppdateringsmöjligheter kan säkerhetsrättningar hämtas och installeras automatiskt över hela Internet. Den primära, och bästa, metoden att få support för ditt Debian GNU/Linux-system och kommunicera med Debians utvecklare är genom de många sändlistor som underhålls av Debian-projektet (det är mer än 215 listor när det här skrivs). Det lättaste sättet att prenumerera på en eller flera av dessa listor är att besöka Prenumerera på sändlistor och fylla i formuläret du hittar där. 1.4. Få tag på Debian För information om hur man hämtar Debian GNU/Linux från Internet eller från var man kan köpa officiella Debian cd-skivor, se webbsidan Få tag på Debian. Webbsidan Hämta Debian från Internet innehåller en full lista av officiella Debian-speglar så du lätt kan hitta den närmaste. Debian kan efter installationen uppgraderas på ett enkelt sätt. Installationsprocessen kommer att hjälpa till att ställa in systemet så att du kan göra dessa uppgraderingar när installation är klar, om det behövs. 1.5. Få tag på senaste versionen av det här dokumentet Det här dokumentet är under konstant omarbetning. Se på webbsidorna för Debian 4.0 efter den absolut senaste information om 4.0-utgåvan av Debian GNU/ Linux-systemet. Uppdaterade versioner av den här installationshandboken finns också tillgängliga från officiella installationshandboken. 1.6. Organisering av det här dokumentet Det här dokumentet är tänkt att fungera som en handbok för nybörjare av Debian. Den försöker göra så få antaganden som möjligt om din kunskapsnivå. Dock antar vi att du har en allmän uppfattning av hur maskinvaran i din dator fungerar. Expertanvändare kan också hitta intressant referensinformation i det här dokumentet inklusive minimistorlek för installation, detaljer om vilken maskinvara som stöds av Debians installationssystem och så vidare. Vi uppmuntrar expertanvändare att hoppa runt i dokumentet. I allmänhet är handboken uppbyggd i en linjär form som tar dig genom installationsprocessen från början till slut. Här är stegen som krävs för att installera Debian GNU/Linux och avsnitten i det här dokumentet som motsvarar varje steg: 1. Ta reda på om din maskinvara möter kraven för att använda installationssystemet i Kapitel 2, Systemkrav. 2. Säkerhetskopiering av ditt system, all nödvändig planering och maskinvarukonfigurering före du installerar Debian finns i Kapitel 3, Före installation av Debian GNU/Linux. Om du förbereder ett system med flera operativsystem kan du behöva skapa ytterligare partitioner på din hårddisk som Debian kan användas för. 3. I Kapitel 4, Få tag på installationsmedia kan du hitta de nödvändiga installationsfilerna för din installationsmetod. 4. Kapitel 5, Starta upp installationssystemet beskriver uppstart av installationssystemet. Det här kapitlet diskuterar också procedurer för problemlösning om du har problem med det här steget. 5. Genomför den aktuella installationen enligt Kapitel 6, Användning av Debian Installer. Det här innefattar ditt val av språk, konfiguration av drivrutiner för kringutrustning, konfiguration av nätverksanslutning så att återstående installationsfiler kan hämtas direkt från en Debian-server (om du inte installerar från en cd), partitionering av dina hårddiskar och installation av ett grundsystem och efter det val och installation av paket för vissa funktioner. (Viss bakgrund om inställning av partitioner för ditt Debian-system finns förklarat i Appendix C, Partitionera för Debian.) 6. Starta upp ditt nyinstallerade grundsystem, från Kapitel 7, Starta upp ditt nya Debian-system. När du har fått ditt system installerat kan du läsa Kapitel 8, Nästa steg och hur man ska gå vidare. Det här kapitlet förklarar var man letar för att finna mer information om Unix och Debian och hur du ersätter din kärna. Till slut, information om det här dokumentet och hur man bidrar till det kan hittas i Appendix E, Administrivia. 1.7. Om copyright och programvarulicenser Vi är säkra på att du läst några av licenserna som kommer med de flesta kommersiella programvaror -- de säger normalt sett att du bara kan använda en kopia av programvaran på en enda dator. Licensen för det här systemet är inte alls som sådan. Vi uppmuntrar dig att lägga en kopia på varje dator i din skola eller arbetsplats. Låna ut ditt installationsmedium till dina vänner och hjälp dem att installera det på deras datorer! Du kan även göra tusentals kopior och sälja dem -- dock med några få restriktioner. Din frihet att installera och använda systemet kommer direkt från att Debian är baserad på fri programvara. Att kalla programvara för fri betyder inte att programvaran inte är upphovsrättsskyddad och det betyder inte att cd-skivor som innehåller den programvaran måste distribueras gratis. Fri programvara, i den bemärkelsen betyder att licenser för individuella program inte kräver att du betalar för rättigheten att distribuera eller använda de programmen. Fri programvara betyder också att alla inte bara kan utöka, justera och ändra programvaran men också att du kan distribuera resultatet av sådant arbete. Notera Debian-projektet gör som ett praktiskt tillmötesgående mot sina användare vissa paket med programvara tillgängliga, vilka inte uppfyller våra kriterier för att vara fria. Dessa paket är dock inte en del av den officiella utgåvan och är bara tillgängliga från områdena contrib eller non-free av Debian-speglarna eller på tredjeparts cd-skivor, se Debian GNU/Linux FAQ under "Debians FTP-arkiv" för mer information om utseendet och innehåller av arkiven. Många av programmen i system är licensierade under GNU General Public License och refereras ofta till som "GPL". GPL kräver att du gör källkoden av programmen tillgängliga när du distribuerar en binär kopia av programmet; det villkoret av licensen ser till att alla användare har möjligheten att modifiera programvaran. På grund av det här villkoret är källkoden^[1] för alla sådana program är tillgänglig i Debian-systemet. Det finns ytterligare flera olika copyrightvillkor och programvarulicenser som används av programmen i Debian. Du kan hitta information om copyright och licenser för varje installerat paket på ditt system genom att se i filen /usr/ share/doc/paketnamn/copyright . För mer information om licenser och hur Debian fastställer om programvaran är tillräckligt fri för att inkluderas i huvudutgåvan, se Debians riktlinjer för fri programvara. Den mest viktiga juridiska informationen är att den här programvaran kommer utan garanti. Programmerarna som har skapat denna programvara har gjort det som förmån för gemenskapen. Ingen garanti lämnas för anpassningen av programvaran för vilket ändamål som helst. Dock, eftersom programvaran är fri, är du berättigad att modifiera så programvaran passar dina behov -- och att njuta av fördelarna av de ändringar gjorda av andra som har utökat programvaran på det här sättet. -------------- ^[1] För information om hur man hittar, packar upp och bygger binärer från Debians källkodspaket, se Debian GNU/Linux FAQ under "Grunder för Debians pakethanteringssystem". Kapitel 2. Systemkrav Innehållsförteckning 2.1. Maskinvara som stöds 2.1.1. Arkitekturer som stöds 2.1.2. Processor, moderkort och grafikstöd 2.1.3. Stöd för grafikkort 2.1.4. Flera processorer 2.2. Installationsmedia 2.2.1. Cd-rom/Dvd-rom 2.2.2. Hårddisk 2.2.3. Nätverk 2.2.4. Un*x eller GNU-system 2.2.5. Lagringssystem som stöds 2.3. Kringutrustning och annan maskinvara 2.4. Köpa maskinvara specifikt för GNU/Linux 2.4.1. Undvik proprietär eller sluten maskinvara 2.5. Krav för minne och diskplats 2.6. Maskinvara för anslutning till nätverk 2.6.1. Drivrutiner som kräver fast programvara Det här avsnittet innehåller information om vilken maskinvara du behöver för att börja med Debian. Du kommer också att hitta länkar till ytterligare information om vilken maskinvara som stöds av GNU och Linux. 2.1. Maskinvara som stöds Debian ställer inga maskinvarukrav utöver kraven ställda för Linuxkärnan och GNU:s verktyg. Därför kan alla arkitekturer eller plattformar till vilka Linuxkärnan, libc, gcc och så vidare, blivit porterade, och för vilken en portering till Debian finns, köra Debian. Referera till ports-sidorna på http:/ /www.debian.org/ports/alpha/ för mera detaljer om Alpha-arkitektursystem som har blivit testade med Debian. Hellre än att försöka att beskriva alla de olika maskinvarukonfigurationerna som finns stöd för i Alpha innehåller det här avsnittet allmän information och pekar till källor för ytterligare information. 2.1.1. Arkitekturer som stöds Debian 4.0 har stöd för tolv större arkitekturer och ett flertal variationer av varje arkitektur kända som "varianter". +-----------------------------------------------------------------------------+ | Arkitektur |Debian-beteckning| Underarkitektur | Variant | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| |Intel x86-baserad |i386 |  |  | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| |AMD64 & Intel |amd64 |  |  | |EM64T | | | | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| |DEC Alpha |alpha |  |  | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |Netwinder och CATS |netwinder | | | |-------------------------+--------------| | | |Intel IOP32x |iop32x | |ARM och StrongARM |arm |-------------------------+--------------| | | |Intel IXP4xx |ixp4xx | | | |-------------------------+--------------| | | |RiscPC |rpc | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |PA-RISC 1.1 |32 | |HP PA-RISC |hppa |-------------------------+--------------| | | |PA-RISC 2.0 |64 | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| |Intel IA-64 |ia64 |  |  | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |SGI IP22 (Indy/Indigo 2) |r4k-ip22 | | | |-------------------------+--------------| | | |SGI IP32 (O2) |r5k-ip32 | | | |-------------------------+--------------| |MIPS (big endian) |mips |Broadcom BCM91250A |sb1-bcm91250a | | | |(SWARM) | | | | |-------------------------+--------------| | | |Broadcom BCM91480B |sb1a-bcm91480b| | | |(BigSur) | | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |Cobalt |cobalt | | | |-------------------------+--------------| | | | |r4k-kn04 | | | |DECstation |--------------| |MIPS (little | | |r3k-kn02 | |endian) |mipsel |-------------------------+--------------| | | |Broadcom BCM91250A |sb1-bcm91250a | | | |(SWARM) | | | | |-------------------------+--------------| | | |Broadcom BCM91480B |sb1a-bcm91480b| | | |(BigSur) | | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |Atari |atari | | | |-------------------------+--------------| | | |Amiga |amiga | | | |-------------------------+--------------| | | |68k Macintosh |mac | |Motorola 680x0 |m68k |-------------------------+--------------| | | | |bvme6000 | | | | |--------------| | | |VME |mvme147 | | | | |--------------| | | | |mvme16x | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |CHRP |chrp | |IBM/Motorola | |-------------------------+--------------| |PowerPC |powerpc |PowerMac |pmac | | | |-------------------------+--------------| | | |PReP |prep | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |sun4m |sparc32 | | | |-------------------------+--------------| |Sun SPARC |sparc |sun4u | | | | |-------------------------|sparc64 | | | |sun4v | | |------------------+-----------------+-------------------------+--------------| | | |IPL från VM-läsare och |generic | |IBM S/390 |s390 |DASD | | | | |-------------------------+--------------| | | |IPL från band |band | +-----------------------------------------------------------------------------+ Det här dokumentet täcker in installationen för Alpha-arkitekturen. Om du letar efter information om någon av de andra arkitekturerna som Debian stöder kan du se på sidorna för Anpassningar (porteringar). 2.1.2. Processor, moderkort och grafikstöd Komplett information angående DEC Alpha som stöds kan hittas på Linux Alpha HOWTO. Meningen med det här avsnittet är att beskriva system som stöds av uppstartsdisketter. Alpha-maskiner är uppdelade i olika systemtyper för att de är ett antal generationer av moderkort och chipset. Olika system ("underarkitekturer") är ofta radikalt olikt utvecklade och har olika egenskaper. Därför kan processen att installera och starta upp variera från system till system. Följande tabell listar de systemtyper som stöds av Debians installationssystem. Tabellen indikerar också kodnamnet för dessa systemtyper. Du behöver veta det här kodnamnet när du påbörjar installationsprocessen: +-----------------------------------------------------------------------------+ | Maskinvarutyp | Alias | MILO-avbild | |---------------------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 500 5/266.300|Maverick |alcor | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 500 5/ |Bret |alcor | |ALCOR |333...500 | | | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 600/266...300|Alcor |alcor | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 600/300...433|XLT |xlt | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| |BOOK1 |AlphaBook1 (laptop) |Alphabook1/Burns |book1 | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 200 4/ |Mustang |avanti | | |100...166 | | | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 200 4/233 |Mustang+ |avanti | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 205 4/ |LX3 |avanti | | |133...333 | | | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 250 4/300 |M3+ |avanti | |AVANTI |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 255 4/ |LX3+ |avanti | | |133...333 | | | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 300 4/266 |Melmac |avanti | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 400 4/166 |Chinet |avanti | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 400 4/ |Avanti |avanti | | |233...300 | | | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaPC164 |PC164 |pc164 | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaPC164-LX |LX164 |lx164 | |EB164 |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaPC164-SX |SX164 |sx164 | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |EB164 |EB164 |eb164 | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaPC64 |Cabriolet |cabriolet | | |--------------------------+----------------------+--------------| |EB64+ |AlphaPCI64 |Cabriolet |cabriolet | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |EB64+ |EB64+ |eb64p | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |EB66 |EB66 |eb66 | |EB66 |--------------------------+----------------------+--------------| | |EB66+ |EB66+ |eb66p | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |DEC 2000 Modell 300(S) |Jensen |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| |JENSEN |DEC 2000 Modell 500 |Culzen |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |DECpc 150 |Jensen |Inte | | | | |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 433a |Miata |miata | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 433au|Miata |miata | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 466au|Miata |miata | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 500a |Miata |miata | |MIATA |--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 500au|Miata |miata | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 550au|Miata |miata | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 600a |Miata |miata | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Personal WorkStation 600au|Miata |miata | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1000 4/200 |Mikasa |mikasa | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1000 4/ |Mikasa+ |mikasa | |MIKASA |233..266 | | | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1000 5/300 |Mikasa-Pinnacle |mikasa | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1000 5/300 |Mikasa-Primo |mikasa | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |UP1000 |Nautilus |Inte | | | | |tillgänglig | |NAUTILUS |--------------------------+----------------------+--------------| | |UP1100 |Galaxy-Train/Nautilus |Inte | | | |Jr. |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AXPpci33 |Noname |noname | |NONAME |--------------------------+----------------------+--------------| | |UDB |Multia |noname | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1000A 4/ |Noritake |Inte | | |233...266 | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1000A 5/300 |Noritake-Pinnacle |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1000A 5/ |Noritake-Primo |Inte | | |333...500 | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| |NORITAKE |AlphaServer 800 5/ |Corelle |Inte | | |333...500 | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaStation 600 A |Alcor-Primo |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Digital Server 3300 |Corelle |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Digital Server 3300R |Corelle |Inte | | | | |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| |PLATTFORM |P2K |P2K |p2k | |2000 | | | | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 1200 5/xxx |Tincup/DaVinci |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 4000 5/xxx |Wrangler/Durango |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| |RAWHIDE |AlphaServer 4100 5/xxx |Dodge |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Digital Server 5300 |Tincup/DaVinci |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Digital Server 7300 |Dodge |Inte | | | | |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |DeskStation AlphaPC164-UX |Ruffian |ruffian | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |DeskStation RPL164-2 |Ruffian |ruffian | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |DeskStation RPL164-4 |Ruffian |ruffian | |RUFFIAN |--------------------------+----------------------+--------------| | |DeskStation RPX164-2 |Ruffian |ruffian | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |DeskStation RPX164-4 |Ruffian |ruffian | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |Samsung AlphaPC164-BX |Ruffian |ruffian | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 2000 4/xxx |Demi-Sable |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 2000 5/xxx |Demi-Gamma-Sable |Inte | | | | |tillgänglig | |SABLE |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 2100 4/xxx |Sable |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer 2100 5/xxx |Gamma-Sable |Inte | | | | |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| |TAKARA |21164 PICMG SBC |Takara |takara | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer DS15 |HyperBrick2 |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer DS25 |Granite |Inte | | | | |tillgänglig | |TITAN |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer ES45 |Privateer |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |OKÄND |Yukon |Inte | | | | |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer DS10 |Webbrick |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer DS10L |Slate |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer DS20 |Catamaran/Goldrush |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer DS20E |Goldrack |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer DS20L |Shark |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer ES40 |Clipper |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| |TSUNAMI |DP264 |DP264 |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |SMARTengine 21264 PCI/ISA |Eiger |Inte | | |SBC | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |OKÄND |Warhol |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |OKÄND |Windjammer |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |UP2000 |Swordfish |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |XP1000 |Monet/Brisbane |Inte | | | | |tillgänglig | | |--------------------------+----------------------+--------------| | |XP900 |Webbrick |Inte | | | | |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer GS160 |Wildfire |Inte | | | | |tillgänglig | |WILDFIRE |--------------------------+----------------------+--------------| | |AlphaServer GS320 |Wildfire |Inte | | | | |tillgänglig | |------------+--------------------------+----------------------+--------------| |XL |XL-233...266 |XL |xl | +-----------------------------------------------------------------------------+ Det är känt att Debian etch har stöd för installationer på alla Alphas underarkitekturer med undantaget för Ruffian (endast ARC) och underarkitekturerna XL och Titan som kräver en ändring i inställningarna för kärnbyggnationen. 2.1.3. Stöd för grafikkort Debians stöd för grafiska gränssnitt bestäms av det underliggande stöd som hittas i X.Org:s X11-system. De flesta AGP-, PCI- och PCIe-grafikkort fungerar under X.Org. Detaljer om grafikbussar, kort, skärmar och pekenheter som stöds kan hittas på http://xorg.freedesktop.org/. Debian 4.0 skickar med X.Org version 7.1. 2.1.4. Flera processorer Stöd för flera processorer -- även kallat "symmetrisk multi-processing" eller SMP -- finns tillgängligt för den här arkitekturen. Dock finns det inte stöd för SMP i standardkärnavbilden för Debian 4.0. Det här bör inte förhindra en installation eftersom standard, icke-SMP-kärnan ska kunna starta upp på SMP-system; kärnan kommer helt enkelt att använda den första processorn. För att dra fördel av flera processorer behöver du ersätta standardkärnan i Debian. Du kan hitta en diskussion om hur du gör det här i Avsnitt 8.6, "Bygg en ny kärna". Det sätt (version 2.6.18 av kärnan) du aktiverar SMP på är att välja "Symmetric multi-processing support" i avsnittet "General setup" i konfigurationen av kärnan. 2.2. Installationsmedia Det här avsnittet hjälper dig att fastställa vilka olika medietyper som du kan använda för att installera Debian. Till exempel om du har en diskettenhet i din dator, kan den användas för att installera Debian. Det finns ett helt kapitel tillägnat media, Kapitel 4, Få tag på installationsmedia, som listar fördelar och nackdelar med varje typ av media. Du kanske vill referera tillbaka till den här sidan när du har nått fram till det avsnittet. 2.2.1. Cd-rom/Dvd-rom Notera När du ser "cd-rom" i den här handboken betyder det både cd-rom och dvd-rom för att båda teknikerna är egentligen samma från operativsystemets synvinkel med undantag för vissa mycket gamla icke-standard cd-rom-enheter som varken är SCSI eller IDE/ATAPI. Cd-rom-baserad installation stöds för vissa arkitekturer. På maskiner som har stöd för startbara cd-rom bör du kunna för en göra en totalt diskettlös installation. Även om ditt system inte har stöd för att starta upp från en cd-rom kan du använda cd-rom:en i förbindelse med andra tekniker för att installera ditt system, när du väl har startat upp på andra sätt; se Kapitel 5, Starta upp installationssystemet. Både cd-rom med SCSI- och IDE/ATAPI-gränssnitt stöds på Alpha, så länge som kontrollern stöds av SRM-konsollen. Det här utesluter många tilläggskontrollerkort men de flesta integrerade IDE- och SCSI-chip som kontrollerkort som erbjöds av tillverkaren kan förväntas att fungera. För att ta reda på om din enhet stöds från SRM-konsollen, se SRM HOWTO. 2.2.2. Hårddisk Starta upp installationssystemet direkt från en hårddisk är en annan möjlighet för många arkitekturer. Det här kräver ett annat operativsystem för att läsa in installeraren på hårddisken. 2.2.3. Nätverk Nätverket kan användas under installationen för att hämta filer som behövs för installationen. Huruvida nätverket används eller inte beror på installationsmetoden du valde samt dina svar på vissa frågor som kommer att ställas under installationen. Installationssystemet har stöd för de flesta typer av nätverksanslutningar (inkluderat PPPoE, men inte ISDN eller PPP), antingen via HTTP eller FTP. Efter att installationen är färdig, kan du även konfigurera ditt system att använda ISDN och PPP. Du kan även starta upp installationssystemet över nätverket. Disklös installation med nätverksuppstart från ett lokalt nätverk och nfs-montering av alla lokala filsystem är ett annat alternativ. 2.2.4. Un*x eller GNU-system Om du kör ett annat Unix-liknande system skulle du kunna använda det för att installera Debian GNU/Linux utan att använda debian-installer som beskrivs i resten av den här handboken. Den här typen av installation kan vara användbar för användare med maskinvara som annars inte stöds eller på datorer som inte kan vara frånkopplade. Om du är intresserad av den här tekniken, hoppa till Avsnitt D.3, "Installera Debian GNU/Linux från ett Unix/Linux-system". 2.2.5. Lagringssystem som stöds Debians startdisketter innehåller en kärna som är byggd för att maximera antalet system de kan köras på. Tyvärr betyder det här att kärnan blir stor, vilket inkluderar många drivrutiner som inte kommer att användas för din maskin (se Avsnitt 8.6, "Bygg en ny kärna" för att lära dig hur man bygger en egen kärna). Stöd för ett stort antal enheter är allmänt önskvärt, för att se till att Debian kan installeras på ett stort antal maskinvaror. Alla lagringssystem som stöds av Linux-kärnan finns också stöd för av uppstartssystemet. Det här inkluderar både SCSI- och IDE-diskar. Observera att på många system kan inte SRM-konsollen starta upp från IDE-enheter och Jensen kan inte starta upp från disketter. (se http://www.alphalinux.org/faq/ FAQ-9.html för mere information hur man starta upp en Jensen) 2.3. Kringutrustning och annan maskinvara Linux har stöd för ett stort antal maskinvaruenheter såsom möss, skrivare, skannrar, PCMCIA och USB-enheter. Dock krävs inte de flesta av dessa enheter vid installation av systemet. 2.4. Köpa maskinvara specifikt för GNU/Linux Det finns ett flertal tillverkare som levererar system med Debian eller andra distributioner av GNU/Linux förinstallerat. Du kan betala mer för privilegiet men det ger en känsla av trygghet eftersom du kan vara säker på att maskinvaran har bra stöd av GNU/Linux. Oavsett om du köper ett system paketerat med Linux eller inte, eller kanske till och med ett begagnat system, är det fortfarande viktigt att kontrollera att din maskinvara stöds av Linux-kärnan. Kontrollera om din maskinvara finns listad i referenserna som hittas ovan. Låt din försäljare (om någon) veta att du vill köpa ett system för Linux. Stöd de maskinvarutillverkare som är Linux-vänliga. 2.4.1. Undvik proprietär eller sluten maskinvara Vissa maskinvarutillverkare berättar helt enkelt inte för oss hur man skriver drivrutiner för deras maskinvara. Andra tillåter inte att vi får tillgång till deras dokumentation utan ett avtal för tystnadsplikt som skulle hindra oss från att ge ut källkod till Linux. Eftersom vi inte har tillåtits ta del av dokumentationen för dessa enheter fungerar de helt enkelt inte under Linux. Du kan hjälpa till genom att fråga tillverkare av sådan maskinvara att ge ut dokumentationen. Om ett tillräckligt antal personer frågar kommer de förstå att den fria programvarugemenskapen är en viktig marknad. 2.5. Krav för minne och diskplats Du måste ha åtminstone 32MB minne och 500MB hårddiskutrymme. Observera att dessa siffror endast är ett absolut minimum. För mer realistiska siffror, se Avsnitt 3.4, "Matcha minimikrav för maskinvara". 2.6. Maskinvara för anslutning till nätverk Nästan alla nätverkskort (NIC) som stöds av Linux-kärnan stöds även av installationssystemet; modulära drivrutiner ska vanligtvis läsas in automatiskt. 2.6.1. Drivrutiner som kräver fast programvara Installationssystemet har för närvarande inte stöd för att hämta fast programvara. Det här betyder att de nätverkskort som använder en drivrutin som kräver att fast programvara läses in, inte stöds som standard. Om det inte finns något annat nätverkskort som du kan använda under installationen, är det fortfarande möjligt att installera Debian GNU/Linux med en fullständig cd-rom eller dvd-avbild. Välj alternativet att inte konfigurera ett nätverk och installera endast med de paket som finns tillgängliga på cd/ dvd-skivan. Du kan då installera drivrutinen och den fasta programvaran som du behöver efter att installationen är färdig (efter omstarten) och konfigurera ditt nätverk manuellt. Observera att den fasta programvaran kan vara paketerad separat från drivrutinen och kanske inte finns tillgänglig i sektionen "main" i Debian GNU/Linux-arkivet. Om själva drivrutinen stöds, kan du även använda nätverkskortet under installationen genom att kopiera den fasta programvaran från något media till / usr/lib/hotplug/firmware. Glöm inte att även kopiera den fasta programvaran till den platsen på det installerade systemet innan omstarten vid slutet av installationen. Kapitel 3. Före installation av Debian GNU/Linux Innehållsförteckning 3.1. Översikt av installationsprocessen 3.2. Säkerhetskopiera dina befintliga data! 3.3. Information du behöver 3.3.1. Dokumentation 3.3.2. Hitta informationskällor för maskinvara 3.3.3. Maskinvarukompatibilitet 3.3.4. Nätverksinställningar 3.4. Matcha minimikrav för maskinvara 3.5. Förpartionering för system med flera operativsystem 3.5.1. Partitionering i Tru64 UNIX 3.5.2. Partitionering i Windows NT 3.6. Inställning av maskinvara och operativsystem före installation Det här kapitlet går igenom förberedelser för installation av Debian innan du ens startar upp installeraren. Det inkluderar säkerhetskopiering av ditt data, insamling av information om din maskinvara och att hitta all nödvändig information. 3.1. Översikt av installationsprocessen Först, bara som en notering angående ominstallationer. Med Debian är omständigheter som kräver en total ominstallation av ditt system mycket ovanliga; kanske är mekaniska fel på hårddisken vanligaste orsaken. Många vanliga operativsystem kan kräva att en total installation genomförs när kritiska fel inträffar eller för uppgraderingar till nyare versioner av operativsystemet. Även om en total nyinstallation inte krävs måste ofta program du använder installeras om för att fungera korrekt i det nya operativsystemet. Med Debian GNU/Linux är det troligt att ditt operativsystem kan lagas istället för att bytas ut om saker går fel. Uppgraderingar kräver aldrig en total fullständig installation; du kan alltid uppgradera direkt. Program är nästan alltid kompatibla med tidigare utgåvor av operativsystemet. Om en ny programversion kräver nyare hjälpprogramvara kommer Debians paketsystem att se till att all nödvändig programvara automatiskt identifieras och installeras. Mycket arbete har lagts på att ominstallationer inte ska behövas, så utgå därför ifrån att det är din absolut sista utväg. Installeraren är inte designad för att ominstallera ett befintligt system. Här är en översikt av de steg du kommer att ta under installationsprocessen. 1. Säkerhetskopiera befintliga data eller dokument från hårddisken där du planerar att installera. 2. Samla information om din dator och annan behövlig dokumentation innan du startar installationen. 3. Skapa partitionerbart utrymme för Debian på din hårddisk. 4. Skaffa installeringsprogramvaran och eventuella specialdrivrutiner som din maskin kräver (förutom användare med Debian-cd). 5. Ställ in datorn för uppstart från band, disketter eller USB-minnen, eller placera uppstartsfiler (de flesta användare med Debian-cd kan starta upp från en av cd-skivorna). 6. Starta upp installationssystemet. 7. Välj installationsspråket. 8. Aktivera anslutning mot Ethernet-nätverket, om tillgängligt. 9. Skapa och montera partitioner på vilka Debian kommer att installeras. 10. Se den automatiska hämtningen, installeringen och konfigureringen av grundsystemet. 11. Installera en starthanterare som kan starta upp Debian GNU/Linux eller dina andra operativsystem. 12. Starta det nyligen installerade systemet för första gången. Om du får problem under installationen hjälper det att veta vilka paket som ingår i varje steg. Här är de ledande programvaruskådisarna i det här installationsdramat: Installeringsprogramvaran, debian-installer, är det primära målet för den här handboken. Den identifierar maskinvara och läser in lämpliga drivrutiner, använder dhcp-client för att ställa in nätverksanslutningen, och kör debootstrap för att installera paketen för grundsystemet och kör tasksel för att låta dig installera ytterligare programvara. Många fler skådespelare spelar mindre roller i den här processen, men debian-installer har gjort klart sin funktion när du startar upp det nya systemet för första gången. För att anpassa systemet för att passa dina behov, låter tasksel dig välja att installera olika fördefinierade samlingar av programvara såsom en webbserver eller en skrivbordsmiljö. Ett viktigt alternativ under installationen är huruvida en grafisk skrivbordsmiljö ska installeras eller inte, innehållandes X Window System och en av de tillgängliga grafiska skrivbordsmiljöerna. Om du väljer att inte markera funktionen "Skrivbordsmiljö", kommer du att få ett relativt grundläggande, kommandoradsdrivet system. Installering av funktionen Skrivbordsmiljö är valfri därför att den kräver den hel del diskutrymme, och för att många Debian GNU/Linux-system är servrar som egentligen inte har något behov för ett grafiskt användargränssnitt för att göra sitt jobb. Tänk dock på att X Window System är fullständigt separerat från debian-installer, och är dessutom mycket mer komplicerat. Installation och felsökning av X Window System täcks inte in av den här handboken. 3.2. Säkerhetskopiera dina befintliga data! Innan du börjar, se till att säkerhetskopiera alla filer som nu finns på ditt system. Om det här är första gången som ett icke-urspungligt operativsystem installeras på din dator, är det antagligen så att du behöver partitionera om din disk för att skapa plats åt Debian GNU/Linux. När du partitionerar din disk bör du räkna med att allting på disken kan komma att förloras, oavsett vilket program du använder för att göra det. Programmen som används i installationen är ganska tillförlitliga och de flesta har använts i flera år; men de är också mycket kraftfulla och ett litet felsteg kan skapa stora problem. Även efter säkerhetskopieringen bör du vara försiktig och tänka dig för innan du svarar på frågor och åtgärder. Två minuters betänketid kan spara dig timmar av onödigt arbete. Om du skapar ett system med flera uppstartsval, se till att du har installationsmedia för de andra operativsystemen till hands. Speciellt om du partitionerar om din hårddisk behöver du kanske installera om starthanteraren för ditt operativsystem, eller i många fall kanske hela operativsystemet och alla filer på de berörda partitionerna. 3.3. Information du behöver 3.3.1. Dokumentation 3.3.1.1. Installationshandbok Dokumentet du nu läser, som är den officiella versionen av Installationsguiden för utgåvan etch av Debian; tillgänglig i olika format och översättningar. 3.3.1.2. Maskinvarudokumentation Innehåller ofta användbar information om hur du konfigurerar eller använder din maskinvara. * Linux/Alpha FAQ 3.3.2. Hitta informationskällor för maskinvara I många fall kan installeraren automatiskt identifiera din maskinvara. Men för att vara förberedd rekommenderar vi att du gör dig hemmastadd med din maskinvara före installationen. Maskinvaruinformation kan samlas in från: * Handböckerna som kommer med varje maskinvarudel. * BIOS-inställningarna på din dator. Du kan se de här skärmarna när du startar din dator genom att trycka på en tangentkombination. Leta i din handbok efter kombinationen. Ofta är det tangenten Delete. * Förpackningarna och lådorna för varje del av maskinvaran. * Systemkommandon eller verktyg i ett annat operativsystem, inklusive filhanterarskärmar. Den här källan är speciellt användbar för information om RAM-minne och hårddisksutrymme. * Din systemadministratör eller Internetleverantör. De här källorna kan informera dig om de inställningar du behöver för att ställa in din nätverksanslutning och e-post. Tabell 3.1. Maskinvaruinformation som behövs för en installation +-----------------------------------------------------------------------------+ |Maskinvara| Information du kan behöva | |----------+------------------------------------------------------------------| | |Hur många du har. | | |------------------------------------------------------------------| | |Deras ordning i systemet. | | |------------------------------------------------------------------| | |Om IDE eller SCSI används (de flesta datorer använder IDE). | |Hårddiskar|------------------------------------------------------------------| | |Tillgängligt ledigt utrymme. | | |------------------------------------------------------------------| | |Partitioner. | | |------------------------------------------------------------------| | |Partitioner där andra operativsystem är installerade. | |----------+------------------------------------------------------------------| | |Modell och tillverkare. | | |------------------------------------------------------------------| | |Upplösningar som stöds. | | |------------------------------------------------------------------| | |Horisontell uppdateringsfrekvens. | |Skärm |------------------------------------------------------------------| | |Vertikal uppdateringsfrekvens. | | |------------------------------------------------------------------| | |Färgdjup (antal färger) som stöds. | | |------------------------------------------------------------------| | |Skärmstorlek. | |----------+------------------------------------------------------------------| | |Typ: serieport, PS/2 eller USB. | | |------------------------------------------------------------------| | |Port. | |Mus |------------------------------------------------------------------| | |Tillverkare. | | |------------------------------------------------------------------| | |Antal knappar. | |----------+------------------------------------------------------------------| | |Modell och tillverkare. | |Nätverk |------------------------------------------------------------------| | |Typ av adapter. | |----------+------------------------------------------------------------------| | |Modell och tillverkare. | |Skrivare |------------------------------------------------------------------| | |Utskriftsupplösningar som stöds. | |----------+------------------------------------------------------------------| | |Modell och tillverkare. | | |------------------------------------------------------------------| |Grafikkort|Tillgängligt videominne. | | |------------------------------------------------------------------| | |Upplösningar och färgdjup som stöds (dessa bör kontrolleras mot | | |vad din skärm klarar av). | +-----------------------------------------------------------------------------+ 3.3.3. Maskinvarukompatibilitet Många märkesprodukter fungerar utan problem på Linux. Mängden maskinvara som stöds av Linux ökar dagligen. Dock kan Linux fortfarande inte köra lika många olika typer av maskinvara som en del andra operativsystem. Du kan kontrollera maskinvarukompatibiliteten genom att: * Kontrollera tillverkarens webbplatser för nya drivrutiner. * Se på webbsidor eller läs handböcker och leta efter information om emulering. Mindre kända märken kan ibland använda drivrutiner eller inställningar från mer kända märken. * Sök i maskinvarukompatibilitetslistor för Linux på webbsidor som är inriktade på din arkitektur. * Sök på Internet efter andra användares erfarenheter. 3.3.4. Nätverksinställningar Om din dator är ansluten till ett nätverk dygnet runt (exempelvis via Ethernet eller liknande anslutning -- inte en PPP-anslutning), bör du fråga din nätverksadministratör efter följande information. * Ditt datornamn (du kanske kan välja det här helt på egen hand). * Ditt domännamn. * Din dators IP-adress. * Nätmasken som används på ditt nätverk. * IP-adressen till den gateway som är standardrutten ut från ditt nätverk, om ditt nätverk har en gateway. * Systemet på ditt nätverk som du ska använda som en DNS-server (Domännamnstjänst). Å andra sidan, om din administratör berättar för dig att en DHCP-server finns tillgänglig och rekommenderas, behöver du inte den här information då DHCP-servern kommer att ge ut den direkt till din dator under installationsprocessen. Om du använder ett trådlöst nätverk, bör du också ta reda på: * ESSID för ditt trådlösa nätverk. * WEP-säkerhetsnyckel (om sådan används). 3.4. Matcha minimikrav för maskinvara När du har samlat in information om maskinvaran i din dator, kontrollera att din maskinvara låter dig göra den typ av installation som du vill göra. Beroende på dina behov, kan du klara dig med mindre än vad som rekommenderas av maskinvaran listad i tabellen nedan. Många användare riskerar dock troligen att bli frustrerade om de ignorerar de här förslagen. Tabell 3.2. Rekommenderade minimala systemkrav +------------------------------------------------------------------+ | Installationstyp |RAM (minimum)|RAM (rekommenderat)| hårddisk | |---------------------+-------------+-------------------+----------| |Ingen skrivbordsmiljö|64 megabyte |256 megabyte |1 gigabyte| |---------------------+-------------+-------------------+----------| |Med skrivbordsmiljö |64 megabyte |512 megabyte |5 gigabyte| +------------------------------------------------------------------+ Det faktiska minimumkraven för minne är mycket mindre än de siffror som listas i den här tabellen. Beroende på arkitekturen är det möjligt att installera Debian med så lite som 20 MB (för s390) till 48 MB (för i386 och amd64). Det samma gäller för diskutrymmeskraven, speciellt om du väljer vilka program som ska installeras; se Avsnitt D.2, "Nödvändig diskplats för funktioner" för ytterligare information om diskutrymmeskraven. Det är möjligt att köra en grafisk skrivbordsmiljö på äldre eller mindre kraftfulla system, men i det fallet rekommenderas det att installera en fönsterhanterare som är mindre resurshungrig än skrivbordsmiljöerna GNOME eller KDE; tänkbara alternativ är xfce4, icewm och wmaker, men det finns även andra att välja bland. Det är praktiskt omöjligt att ge allmänna krav för minne eller diskutrymme för serverinstallationer eftersom det beror mycket på vad servern kommer att användas till. Kom ihåg att dessa storlekar inte inkluderar alla de andra material som vanligtvis hittas på ett system, såsom användarfiler, e-post och data. Det är alltid bäst att vara generös när du uppskattar utrymmet för dina egna filer och data. Diskutrymmet som krävs för oproblematisk körning av själva Debian GNU/ Linux-systemet är inkluderat i dessa rekommenderade systemkrav. Noterbart är att partitionen /var innehåller en hel del tillståndsinformation som är specifik för Debian i tillägg till dess vanliga innehåll, som loggfiler. Filerna för dpkg (med information om alla installerade paket) kan enkelt konsumera 40 MB. Även apt-get lägger hämtade paket här innan de installeras. Du bör vanligtvis allokera åtminstone 200 MB för /var, och en hel del mer om du installerar en grafisk skrivbordsmiljö. 3.5. Förpartionering för system med flera operativsystem Partitionering av din disk refererar helt enkelt till processen att dela upp din disk i sektioner. Varje sektion blir då oberoende av de andra. Det är grovt sett likvärdigt med att sätta upp väggar inne i ett hus; om du ställer in möbler i ett rum så påverkar de inte något annat rum. Om du redan har ett operativsystem på ditt system (Tru64 (Digital UNIX), OpenVMS, Windows NT, FreeBSD, ...) och vill ha Linux på samma disk, behöver du antaglien partitionera om disken. Debian kräver sina egna hårddiskpartitioner och kan inte installeras på Windows- eller MacOS-partitioner. Det kan dela vissa partitioner med andra Linux-system, men det täcks inte in här. Du behöver åtminstone en partition avsedd enbart för Debians rot. Du kan hitta information om din aktuella partitionskonfiguration genom att använda ett partitioneringsverktyg för ditt aktuella operativsystem. Partitioneringsverktyg tillhandahåller alltid ett sätt att visa befintliga partitioner utan att göra ändringar. Normalt sett så kommer data och filer i ett filsystem på en partition att förstöras om partitionen ändras. Därför bör du alltid göra säkerhetskopior innan du partitionerar om. Om man använder jämförelsen med huset skulle du antagligen vilja flytta ut alla möbler innan väggarna flyttas då de annars riskerar att de förstörs. Om din dator har mer än en hårddisk kanske du vill avdela en av dem helt till Debian. Om så är fallet behöver du inte partitionera den disken före uppstarten av installationssystemet; installerarens inkluderade partitioneringsprogram är utmärkt för den uppgiften. Om din dator endast har en hårddisk, och du vill ersätta hela det redan installerade operativsystemet med Debian GNU/Linux, kan du också vänta med att partitionera som en del av installationsprocessen (Avsnitt 6.3.2.1, "Partitionera dina diskar"), efter du har startat upp installationssystemet. Dock fungerar endast det här om du planerar att starta upp installeringssystemet från band, cd-rom eller filer på en ansluten maskin. Tänk på att om du startar upp från filer placerade på hårddisken, och sedan partitionerar samma hårddisk i installationssystemet, och därigenom raderar uppstartsfilerna, är det bara att hoppas att installationen lyckas första gången. Åtminstone i det här fallet, bör du ha något alternativt sätt att återuppliva din dator såsom det ursprungliga systemets installationsband eller cd-skivor. Om din maskin redan har ett flertal partitioner, och tillräckligt utrymme kan erbjudas genom att ta bort och ersätta en eller flera av dem, kan du även då vänta och använda partitioneringsprogrammet i Debian Installer. Du bör fortfarande läsa genom materialet nedan, på grund av att det kan finnas speciella omständigheter såsom ordningen på befintliga partitioner inom partitionskartan, som ändå tvingar dig att partitionera före en installation. Om inget av ovanstående gäller för dig, behöver du partitionera din hårddisk innan du startar upp installationen för att skapa partitionerbart utrymme för Debian. Om några av partitionerna kommer att ägas av andra operativsystem, bör du skapa de partitionerna med partitionsprogrammen för det operativsystemet. Vi rekommenderar att du inte försöker skapa partitioner för Debian GNU/Linux med verktyg från ett annat operativsystem. Du bör istället bara skapa de partitioner för det ursprungliga operativsystemet som du vill bibehålla. Om du ska att installera fler än ett operativsystem på samma maskin, bör du installera alla andra system innan du börjar med Linux-installationen. Windows och andra installationer kan förstöra möjligheten att starta Linux, eller föreslå dig att formatera om icke ursprungliga partitioner. Du kan oftast reparera eventuella fel som uppstår efter de här åtgärderna eller undvika att felen uppstår, men att installera det ursprungliga systemet först besparar dig troligen en hel del problem. Om du för närvarande har en hårddisk med en partition (en vanlig inställning för skrivbordsdatorer) och du vill få möjlighet att starta upp både det ursprungliga operativsystemet och Debian, behöver du göra följande: 1. Säkerhetskopiera allt på datorn. 2. Starta upp från det ursprungliga operativsystemets installationsmedia såsom cd-rom eller band. 3. Använd de ursprungliga partitioneringsverktygen för att skapa ursprungliga systempartition(er). Lämna antingen kvar en tom partition eller frigör utrymme för Debian GNU/Linux. 4. Installera det ursprungliga operativsystemet på dess nya partition. 5. Starta upp det ursprungliga systemet igen för att kontrollera att allting är OK och hämta ner uppstartsfilerna för Debian Installer. 6. Starta upp Debian Installer för att fortsätta installera Debian. 3.5.1. Partitionering i Tru64 UNIX Tru64 UNIX, tidigare känd som Digital UNIX, som i sin tur är känd som OSF/1, använder en partitioneringsplan liknande BSD "disketikett", vilken tillåter upp till åtta partitioner per disk. Partitionerna numreras från "1" till "8" i Linux och "bokstäverna" "a" till "h" i UNIX. Linux 2.2-kärnor och högre motsvarar alltid "1" till "a", "2" till "b" och så vidare. Till exempel, rz0e i Tru64 UNIX skulle sannolikt kallas för sda5 i Linux. Partitioner i en Tru64-disketikett kan överlappa varandra. Dessutom måste, om denna disk kommer att användas från Tru64, "c"-partitionen spänna över hela disken (och därigenom överlappa alla andra icke-tomma partitioner). Under Linux gör det att sda3 är identisk med sda (sdb3 till sdb, om den finns, och så vidare). Dock, partitioneringsverktyget partman som används av debian-installer kan inte hantera överlappande partitioner för tillfället. Som ett resultat av det rekommenderas det för närvarande inte att dela diskar mellan Tru64 och Debian. Partitioner på Tru64-diskar kan monteras under Debian efter en installation är färdig. Ett annat konventionellt krav är för "a"-partitionen att starta från början av disken, så att den alltid inkluderar startsektorn med disketiketten. Om du tänker starta upp Debian från den disken, behöver du ställa in den till åtminstone 2 MB för att få plats med aboot och kanske en kärna. Observera att den partitionen krävs endast för kompatibilitet; du får inte lägga ett filsystem på den, eller så förstör du data. Det är möjligt, ja rent av ganska vettigt, att dela en växlingspartition mellan UNIX och Linux. I detta fall behövs det göras en mkswap på den partitionen varje gång systemet startas om från UNIX till Linux, eftersom UNIX kommer att skada växlingssignaturen. Du kanske vill köra mkswap från uppstartsskripten i Linux innan växlingsutrymmet läggs till med swapon -a. Om du vill montera UNIX-partitioner under Linux, observera att Digital UNIX kan använda två olika filsystemstyper, UFS och AdvFS, av vilka Linux endast förstår det senare. 3.5.2. Partitionering i Windows NT Windows NT använder en PC-liknande partitionstabell. Om du manipulerar befintliga FAT- eller NTFS-partitioner, rekommenderas det att du använder de verktyg som tillhör Windows NT (eller, mer lämpligt, så kan du även partitionera om din disk från inställningsmenyn i AlphaBIOS). Dock är det inte direkt nödvändigt att partitionera från Windows; Linux egna partitioneringsverktyg gör generellt sett ett bättre jobb. Observera att när du kör NT, kan Disk Administrator erbjuda dig att skriva en "harmless signature" på icke-Windows-diskar om du har några. Låt den aldrig göra det, eftersom den signaturen kommer att förstöra partitionsinformationen. Om du planerar att starta upp Linux från en ARC/AlphaBIOS/ARCSBIOS-konsoll, behöver du en (liten) FAT-partition för MILO. 5 MB bör räcka. Om Windows NT är installerad kan dess 6 MB stora bootstrap-partition användas för detta ändamål. Debian etch har inte stöd för att installera MILO. Om du redan har MILO installerad på ditt system, eller installera MILO från annat media, kan Debian fortfarande startas upp från ARC. 3.6. Inställning av maskinvara och operativsystem före installation Det här avsnittet kommer att gå igenom inställning av maskinvara före installationen, om någon, som du behöver göra innan Debian installeras. Generellt sett gäller det här kontroll och möjligen ändring av inställningar i den fasta programvaran för ditt system. "Fast programvara" (firmware) är kärnprogramvaran som används av maskinvaran; den anropas under bootstrap-processen (efter påslagning av ström). Kända maskinvaruproblem som påverkar tillförlitligheten för Debian GNU/Linux på ditt system kommer också tas med. Kapitel 4. Få tag på installationsmedia Innehållsförteckning 4.1. Officiella Debian GNU/Linux cd-rom-uppsättningar 4.2. Hämta filer från Debian-speglar 4.2.1. Var man får tag på installationsavbilder 4.3. Förbered filerna för nätverksuppstart via TFTP 4.3.1. Konfigurera en BOOTP-server 4.3.2. Konfigurering av DHCP-server 4.3.3. Aktivering av TFTP-server 4.3.4. Flytta TFTP-avbilderna till rätt plats 4.4. Automatisk installation 4.4.1. Automatisk installation med Debian Installer 4.1. Officiella Debian GNU/Linux cd-rom-uppsättningar Det klart enklaste sättet att installera Debian GNU/Linux är från en officiell uppsättning av Debians cd-skivor. Du kan köpa uppsättningen från en leverantör (se Debian-cd-försäljare). Du kan också hämta cd-avbilder från en Debian-spegel och göra en egen uppsättning, om du har en snabb nätverksanslutning och en cd-brännare (se Debian GNU/Linux på cd för detaljerade instruktioner). Om du har en uppsättning av Debians cd-skivor och möjligheten att starta upp din dator på en cd-skiva kan du hoppa till Kapitel 5, Starta upp installationssystemet; mycket jobb har lagts ner på att se till att filer som de flesta behöver finns på cd-skivan. Även om en full uppsättning av binära paket kräver många cd-skivor är det ovanligt att du behöver paket på tredje cd-skivan och uppåt. Du kan också använda dvd-versionen som sparar en hel del plats på din bokhylla och du slipper mata skivor in och ut. Om din maskin inte har stöd för uppstart på cd-skiva men du har en cd-uppsättning kan du använda en alternativ strategi såsom nätuppstart, eller manuellt läsa in kärnan från en cd för att initialt starta upp systeminstalleraren. Filerna du behöver för att starta upp på annat sätt finns också på cd:n; organiseringen av Debians nätverksarkiv och cd-katalogen är identisk. När filsökvägar i arkivet anges nedan för speciella filer du behöver för uppstart kan du leta efter de här filerna i samma kataloger och underkataloger på din cd. När installeraren har startat upp kan den hämta de andra filerna den behöver från cd-skivan. Om du inte har en cd-uppsättning behöver du hämta systemfiler för installeraren och placera dem på en ansluten dator så att de kan användas för att starta upp installeraren. 4.2. Hämta filer från Debian-speglar För att hitta den närmaste (och kanske även den snabbaste) spegeln, se Hämta Debian från Internet. När filer hämta från en Debian-spegel bör du se till att hämta filerna i binärt läge, inte text eller automatiskt läge. 4.2.1. Var man får tag på installationsavbilder Installationsavbilder finns på varje Debian-spegel i katalogen debian/dists/ etch/main/installer-alpha/current/images/ -- MANIFEST listar varje avbild och dess funktion. 4.2.1.1. Installationsfiler för Alpha Om du väljer att starta från ARC-konsollens firmware med MILO behöver du att förbereda en disk som innehåller MILO och LINLOAD.EXE från den angivna diskavbilden. Se Avsnitt 5.1.1, "Fast programvara för Alpha-konsollen" för mer information om Alpha-firmware och starthanterare. Diskettavbilder kan hittas i katalogen MILO som milo_underarkitektur.bin. Tyvärr, de här MILO-avbilderna kunde inte testas och kanske inte fungerar för alla underarkitekturer. Om du upptäcker att de inte fungerar för dig, försök att kopiera den lämpliga MILO binären till disketten (ftp://ftp.debian.org/ debian/dists/etch/main/disks-alpha/current/MILO/). Observera att de här MILO :arna inte har stöd för "sparse superblocks" i ext2, så du kan inte använda dem för att läsa in kärnor från nyligen genererade ext2-filsystem. En lösning är att du kan lägga din kärna på FAT-partitionen bredvid MILO. MILO-binärer är plattformsspecifika. Se Avsnitt 2.1.2, "Processor, moderkort och grafikstöd" för att fastställa den lämpliga MILO-avbilden för din Alpha-plattform. 4.3. Förbered filerna för nätverksuppstart via TFTP Om din maskin är ansluten till ett lokalt nätverk har du möjligheten att starta upp via nätverket från en annan maskin med TFTP. Om du tänker starta upp installationssystemet från en annan maskin behöver uppstartsfilerna placeras på specifika platser på den maskinen och maskinen konfigureras för att få stöd för uppstart av din specifika maskin. Du behöver konfigurera en TFTP-server, och för många maskiner även en DHCP-server, eller BOOTP-server. BOOTP är ett IP-protokoll som informerar en dator om dess IP-adress och var på nätverket den kan hämta en uppstartsavbild. DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) är en mer flexibel, bakåtkompatibel utökning av BOOTP. Vissa system kan endast konfigureras via DHCP. Tvärtemot Open Firmware som finns på Sparc och PowerPC-maskiner, använder SRM-konsollen inte RARP för att hämta sin IP-adress, och därför måste du använda BOOTP för nätverksuppstart av din Alpha^[2]. Du kan också ange IP-konfigurationen för nätverksgränssnitt direkt i SRM-konsollen. Trivial File Transfer Protocol (TFTP) används för att erbjuda uppstartsavbilder till klienten. Teoretiskt sett kan alla servrar, på alla plattformar, som implementerat de här protokollen, kan användas. I exemplen i det här avsnittet, tillhandahåller vi kommandon för SunOS 4.x, SunOS 5.x (även kallad Solaris) och GNU/Linux. 4.3.1. Konfigurera en BOOTP-server Det finns två BOOTP-servrar tillgängliga för GNU/Linux. Den första är CMU bootpd. Den andra är faktiskt en DHCP-server: ISC dhcpd. I Debian GNU/Linux finns dessa i paketen bootp respektive dhcp3-server. För att använda CMU bootpd, måste du först kommentera bort (eller lägga till) den relevanta raden i /etc/inetd.conf. På Debian GNU/Linux kan du köra update-inetd --enable bootps, sedan /etc/init.d/inetd reload för att göra det. Om din BOOTP-server inte kör Debian, bör raden i fråga se ut så här: bootps dgram udp wait root /usr/sbin/bootpd bootpd -i -t 120 Nu måste du skapa filen /etc/bootptab. Den har samma sorts familjära och kryptiska format som de gamla goda BSD-filerna printcap, termcap och disktab. Se manualsidan för bootptab för mer information. För CMU bootpd behöver du känna till maskinvaruadressen (MAC) för klienten. Här är ett exempel på en /etc /bootptab: client:\ hd=/tftpboot:\ bf=tftpboot.img:\ ip=192.168.1.90:\ sm=255.255.255.0:\ sa=192.168.1.1:\ ha=0123456789AB: Du behöver ändra åtminstone alternativet "ha", som anger maskinvaruadressen för klienten. Alternativet "bf" anger filen som klienten bör hämta via TFTP; se Avsnitt 4.3.4, "Flytta TFTP-avbilderna till rätt plats" för mer detaljer. Tvärtemot är konfigurering av BOOTP med ISC dhcpd riktigt enkelt, för att den behandlar BOOTP-klienter som vanliga specialfall av DHCP-klienter. Vissa arkitekturer kräver en komplex konfiguration för att starta upp klienter via BOOTP. Om din maskin är en av dessa, läs avsnittet Avsnitt 4.3.2, "Konfigurering av DHCP-server". Om inte, kommer du antagligen komma undan med att bara lägga till direktivet allow bootp till konfigurationsblocket för subnätet som innehåller klienten, och starta om dhcpd med /etc/init.d/ dhcpd3-server restart. 4.3.2. Konfigurering av DHCP-server En fri DHCP-serverprogramvara är ISC dhcpd. För Debian GNU/Linux, rekommenderas paketet dhcp3-server. Här är en exempelkonfigurationsfil för det (se /etc/dhcp3 /dhcpd.conf): option domain-name "exempel.se"; option domain-name-servers ns1.exempel.se; option subnet-mask 255.255.255.0; default-lease-time 600; max-lease-time 7200; server-name "servernamn"; subnet 192.168.1.0 netmask 255.255.255.0 { range 192.168.1.200 192.168.1.253; option routers 192.168.1.1; } host klientnamn { filename "/tftpboot/tftpboot.img"; server-name "servernamn"; next-server servernamn; hardware ethernet 01:23:45:67:89:AB; fixed-address 192.168.1.90; } I det här exemplet finns det en server kallad servernamn som gör allt arbete som DHCP-server, TFTP-server och nätverksgateway. Du behöver nästan säkert ändra domännamnsalternativen, såväl som servernamnet och klientens maskinvaruadress. Alternativet filename bör vara ange namnet på den fil som ska hämtas via TFTP. Efter du har redigerat konfigurationsfilen för dhcpd, starta om den med /etc/ init.d/dhcpd3-server restart. 4.3.3. Aktivering av TFTP-server För att få TFTP-servern klar att köra, bör du först se till att tftpd är aktiverad. Den aktiveras normalt sett genom att ha en rad som liknar följande rad i /etc/inetd.conf: tftp dgram udp wait nobody /usr/sbin/tcpd in.tftpd /tftpboot Debian-paketen kommer normalt sett att ställa in det korrekt som standard när de installeras. Notera Historiskt sett hanterade TFTP-servrarna avbilder från katalogen /tftpboot. Dock kan Debian GNU/Linux-paket använda andra kataloger för att följa Filesystem Hierarchy Standard. Till exempel, tftpd-hpa använder som standard / var/lib/tftpboot. Du kan därför behöva justera konfigurationsexemplen i det här avsnittet. Leta i filen /etc/inetd.conf och kom ihåg katalogen som används som argument till in.tftpd^[3]; du behöver det senare. Om du behövde ändra /etc/inetd.conf, behöver du meddela till den körande inetd-processen att filen har ändrats. På en Debian-maskin, kör /etc/init.d/inetd reload; på andra maskiner, ta reda på vilket process-id som inetd har, och kör kill -HUP inetd-pid. 4.3.4. Flytta TFTP-avbilderna till rätt plats Placera sedan TFTP-uppstartsavbilden du behöver, som du hittar i Avsnitt 4.2.1, "Var man får tag på installationsavbilder", i katalogen för uppstartsavbilder för tftpd. Du kan behöva att skapa en länk från den filen till den fil som tftpd kommer att använda för att starta upp en specifik klient. Tyvärr fastställs filnamnet av TFTP-klienten och det finns inga riktiga standarder. 4.3.4.1. Uppstart för Alpha via TFTP På Alpha, måste du ange filnamnet (som en relativ sökväg till katalogen för uppstartsavbilder) med argumentet -file till SRM-kommandot boot, eller genom att ställa in miljövariabeln BOOT_FILE. Alternativ kan filnamnet anges via BOOTP (i ISC dhcpd, använd direktivet filename). Tvärtemot Open Firmware, finns det inget standardfilnamn på SRM, så du måste ange ett filnamn genom en av de här metoderna. 4.4. Automatisk installation För installation på flera datorer är det möjligt att göra fullt automatiska installationer. Debian-paketen som är tänkta för det här är fai (som använder en installationsserver), replicator, systemimager, autoinstall, och själva Debian Installer. 4.4.1. Automatisk installation med Debian Installer Debian Installer har stöd för att automatisera installationer via förkonfigurationsfiler. En förkonfigurationsfil kan läsas in från nätverket eller från flyttbart media, och används för att fylla i svar på frågor som ställs under installationsprocessen. Full dokumentation om förinställning inklusive ett fungerande exempel som du kan redigera finns i Appendix B, Automatiserad installation med förinställningar. -------------- ^[2] Alpha-system kan också nätverksstartas med DECNet MOP (Maintenance Operations Protocol), men det täcks inte in här. Antagligen kan din lokala OpenVMS-operatör gladeligen assistera dig om du har ett stort behov av att använda MOP för att start upp Linux på din Alpha. ^[3] Argumentet -l gör att vissa versioner av in.tftpd loggar alla begäran till systemloggarna; det här är användbart för att felsöka uppstartsfel. Kapitel 5. Starta upp installationssystemet Innehållsförteckning 5.1. Starta upp installeraren på Alpha 5.1.1. Fast programvara för Alpha-konsollen 5.1.2. Uppstart via TFTP 5.1.3. Uppstart från cd-rom med SRM-konsoll 5.2. Uppstartsparametrar 5.2.1. Parametrar för Debian Installer 5.3. Felsök installationsprocessen 5.3.1. Tillförlitlighet för cd-rom 5.3.2. Uppstartskonfiguration 5.3.3. Tolkning av kärnans uppstartsmeddelanden 5.3.4. Rapportering av installationsproblem 5.3.5. Skicka installationsrapporter 5.1. Starta upp installeraren på Alpha 5.1.1. Fast programvara för Alpha-konsollen Fast programvara för konsollen lagras i ett flash-rom och startas när ett Alpha-system slås på eller startas om. Det finns två olika konsollspecifikationer som används på Alpha-system och därav finns det två klasser av den fasta programvaran för konsollen tillgängliga: * SRM-konsoll, baserad på specifikationen Alpha Console Subsystem, som tillhandahåller ett operativmiljö för operativsystemen OpenVMS, Tru64 UNIX och Linux. * ARC, AlphaBIOS eller ARCSBIOS-konsoll, baserad på specifikationen Advanced RISC Computing (ARC), som tillhandahåller en operativmiljö för Windows NT. Från användarens perspektiv är den mest viktiga skillnaden mellan SRM och ARC den att valet av konsoll begränsar den möjliga diskpartitionsplanen för hårddisken som du önskar starta upp från. ARC kräver att du använder en MS-DOS-partitionstabell (som skapas av cfdisk) för uppstartsdisken. Därför är MS-DOS-partitionstabeller det "ursprungliga" partitionsformatet vid uppstarter från ARC. Faktum är att eftersom AlphaBIOS innehåller ett diskpartitioneringsverktyg kanske du föredrar att partitionera dina diskar från menyerna i den fast programvaran före installation av Linux. Motsatt är SRM inkompatibel^[4] med MS-DOS-partitionstabeller. Eftersom Tru64 Unix använder formatet för BSD-disketiketter, är det här det ursprungliga ("native") partitionsformatet för SRM-installationer. GNU/Linux är det enda operativsystemet på Alpha som kan startas upp från båda konsolltyperna, men Debian GNU/Linux 4.0 har endast stöd för uppstart på SRM-baserade system. Om du har en Alpha som det inte finns någon SRM-version tillgänglig för, om du vill använda dubbel-uppstart tillsammans med Windows NT, eller om din uppstartsenhet kräver stöd för ARC-konsoll för initiering av BIOS kommer du inte kunna använda installeraren för Debian GNU/Linux 4.0. Du kan fortfarande köra Debian GNU/Linux 4.0 på sådana system genom att använda andra installationsmedia, till exempel kan du installera Debian woody med MILO och uppgradera. På grund av att MILO inte finns tillgänglig för någon av Alpha-systemen för tillfället i produktion (i februari 2000), och på grund att det inte längre är nödvändigt att köra en licens för OpenVMS eller Tru64 Unix för att få den fasta SRM-programvaran på din äldre Alpha, rekommenderas det att du använder SRM om möjligt. Följande tabell sammanställer tillgängliga och systemtyper/konsollkombinationer som stöds (se Avsnitt 2.1.2, "Processor, moderkort och grafikstöd" för namnen på systemtyperna). Ordet "ARC" nedan below indikerar någon av de ARC-godkända konsollerna. +-------------------------------------------------------+ |Systemtyp | Konsolltyper som stöds | |----------+--------------------------------------------| |alcor |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |avanti |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |book1 |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |cabriolet |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |dp264 |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |eb164 |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |eb64p |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |eb66 |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |eb66p |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |jensen |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |lx164 |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |miata |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |mikasa |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |mikasa-p |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |nautilus |ARC (se handboken för moderkortet) eller SRM| |----------+--------------------------------------------| |noname |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |noritake |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |noritake-p|Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |pc164 |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |rawhide |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |ruffian |Endast ARC | |----------+--------------------------------------------| |sable |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |sable-g |Endast SRM | |----------+--------------------------------------------| |sx164 |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |takara |ARC eller SRM | |----------+--------------------------------------------| |xl |Endast ARC | |----------+--------------------------------------------| |xlt |Endast ARC | +-------------------------------------------------------+ Generellt sett kan ingen av dessa konsoller starta upp Linux direkt, så behovet av en mellanliggande starthanterare finns. För SRM-konsollen används aboot, en liten, plattformsoberoende starthanterare. Se (tyvärr föråldrad) SRM HOWTO för mer information om aboot. Majoriteten av de AlphaServer-modeller och alla nuvarande server- och arbetsstationsprodukter innehåller både SRM och AlphaBIOS i sin fasta programvara. För "half-flash"-maskiner såsom de olika evalueringskorten, är det möjligt att byta från en version till en annan genom att skriva om den fasta programvaran. När SRM har installerats, är det möjligt att köra ARC/AlphaBIOS från en diskett (med kommandot arc). Med anledningarna nämnda ovan, rekommenderar vi ett byte till SRM före installation av Debian GNU/Linux. Som på andra arkitekturer, bör du installera de senaste tillgängliga revisionen av den fasta programvaran^[5] före installation av Debian GNU/Linux. För Alpha, uppdateringar av den fasta programvaran kan hämtas från Alpha Firmware Updates. 5.1.2. Uppstart via TFTP I SRM är Ethernet-gränssnitten namngivna med prefixet ewa, och kommer att listas i utskriften från kommandot show dev, som denna (delvis redigerat): >>> show dev ewa0.0.0.9.0 EWA0 08-00-2B-86-98-65 ewb0.0.0.11.0 EWB0 08-00-2B-86-98-54 ewc0.0.0.2002.0 EWC0 00-06-2B-01-32-B0 Du behöver först ställa in uppstartsprotokollet: >>> set ewa0_protocol bootp Kontrollera sedan att mediatypen är korrekt: >>> set ewa0_mode läge Du kan få en lista på giltiga lägen med >>>set ewa0_mode. Sedan, för att starta upp från det första Ethernet-gränssnittet, kan du skriva: >>> boot ewa0 -flags "" Det här kommer att starta upp med de kärnparametrar som är standard och som inkluderats i netboot-avbilden. Om du önskar att använda en seriekonsoll, måste du skicka med parametern console= till kärnan. Det kan göras med argumentet -flags till SRM-kommandot boot. Serieportarna har samma namn som sina motsvarande filer i /dev. När ytterligare kärnparametrar anges, måste du upprepa vissa standardalternativ som behövs av debian-installer-avbilderna. Till exempel, för att starta upp från ewa0 och använda en konsoll på första serieporten, skulle du skriva: >>> boot ewa0 -flags "root=/dev/ram ramdisk_size=16384 console=ttyS0" 5.1.3. Uppstart från cd-rom med SRM-konsoll Installationsskivorna för Debian GNU/Linux inkluderar flera förkonfigurerade uppstartsalternativ för VGA och seriekonsoller. Ange >>> boot xxxx -flags 0 för att starta upp med en VGA-konsoll, där xxxx är din cd-rom-enhet i SRM-notation. För att använda en seriekonsoll på den första serieenheten, ange >>> boot xxxx -flags 1 och för konsollen på den andra serieporten, ange >>> boot xxxx -flags 2 5.2. Uppstartsparametrar Uppstartsparametrar är parametrar för Linux-kärnan som generellt sett används för att se till att kringutrustning hanteras korrekt. För det mesta kan kärnan automatiskt identifiera information om din kringutrustning. Ibland behöver du dock hjälpa kärnan en bit på vägen. Om det här är första gången du startar upp systemet kan du prova de uppstartsparametrar som är standard (alltså, ställ inte in några parametrar) och se om det fungerar korrekt. Det kommer säkert att göra det. Om inte, kan du starta om senare och leta efter några speciella parametrar som informerar systemet om din maskinvara. Information om många uppstartsparametrar kan hittas i Linux BootPrompt HOWTO, inklusive tips för ovanlig maskinvara. Det här avsnittet innehåller endast en del av de mest vanliga parametrarna. Vissa vanliga problem finns beskrivna i Avsnitt 5.3, "Felsök installationsprocessen". När kärnan startar upp bör meddelandet Memory:tillgängligtk/totaltk available visas tidigt i processen. totalt bör stämma med totalt RAM-minne i kilobyte. Om det inte stämmer med den faktiska mängden RAM-minne du har installerad behöver du använda parametern mem=ram, där ram är inställd till mängden minne och ändelsen "k" för kilobyte eller "m" för megabyte. Till exempel, både mem=65536k och mem=64m betyder 64MB RAM-minne. Om du startar upp på en seriekonsoll kommer generellt sett kärnan att autodetektera det. Om du har ett grafikkort (framebuffer) och ett tangentbord anslutet till datorn som du önskar starta upp via seriekonsoll, kan du skicka med följande argument console=enhet till kärnan, där enhet är din serieenhet, som vanligtvis är något liknande ttyS0. 5.2.1. Parametrar för Debian Installer Installationssystemet känner igen ytterligare ett antal uppstartsparametrar^[6] som kan vara användbara. Ett antal parametrar har en "kort form" som hjälper till att undvika begränsningarna i kärnans kommandoradsflaggor och gör dem enklare att ange. Om en parameter har en kort form, kommer den att listas inom hakparanteser bakom den (normala) långa formen. Exemplen i den här handboken kommer vanligtvis att använda den korta formen också. debconf/priority (priority) Den här parametern ställer in så att meddelanden med lägst prioritet visas. Standardinstallationen använder priority=high. Det betyder att både meddelanden med prioriteterna hög och kritisk visas, men meddelanden med prioriteterna medium och låg hoppas över. Om problem påträffas justerar installeraren prioriteten efter behov. Om du lägger till priority=medium som uppstartsparameter kommer du att få se installationsmenyn och få mer kontroll över installationen. När priority =low används kommer alla meddelanden visas (det här är likvärdigt med uppstartsmetoden expert). Med priority=critical kommer installationssystemet endast att visa kritiska meddelanden och försöka göra det rätta utan att krångla till det. DEBIAN_FRONTEND Den här uppstartsparametern kontrollerar den typ av användargränssnitt som används av installeraren. De parametervärden som för närvarande är möjliga är: * DEBIAN_FRONTEND=noninteractive * DEBIAN_FRONTEND=text * DEBIAN_FRONTEND=newt * DEBIAN_FRONTEND=gtk Standardgränssnittet är DEBIAN_FRONTEND=newt. DEBIAN_FRONTEND=text kanske föredras för installationer via seriekonsoll. Generellt sett är endast gränssnittet newt tillgängligt på standardinstallationsmediet. På arkitekturer som har stöd för det använder den grafiska installeraren gränssnittet gtk. BOOT_DEBUG Ställ in den här uppstartsparametern till 2 innebär att installerarens uppstartsprocess kommer att loggas på ett informativt sätt. Ställ in den till 3 och felsökningsloggar blir tillgängliga på strategiska punkter i uppstartsprocessen. (Avsluta skalen för att fortsätta uppstartsprocessen.) BOOT_DEBUG=0 Det här är standardinställningen. BOOT_DEBUG=1 Mer information än normalt. BOOT_DEBUG=2 Mycket felsökningsinformation. BOOT_DEBUG=3 Skal kommer att köras på olika punkter i uppstartsprocessen för detaljerad felsökning. Avsluta skalet för att fortsätta uppstarten. INSTALL_MEDIA_DEV Värdet för parametern är sökvägen till enheten som Debian Installer ska läsas in från. Till exempel, INSTALL_MEDIA_DEV=/dev/floppy/0 Startdisketten, som normalt sett söker av alla disketter den kan hitta efter rotdisketten, kan åsidosättas av den här parametern för att endast söka på en enhet. debian-installer/framebuffer (fb) Vissa arkitekturer använder kärnans framebuffer för att erbjuda en installation på ett antal olika språk. Om framebuffer orsakar ett problem på ditt system kan du inaktivera funktionen genom parametern fb=false. Symptom på problemet är felmeddelanden om bterm eller bogl, en blank skärm, eller en frysning inom ett par minuter efter påbörjad installation. debian-installer/theme (theme) Ett tema bestämmer hur användargränssnittet för installeraren ser ut (färger, ikoner, etc). Vilka teman som finns tillgängliga beror på gränssnittet. För närvarande har endast gränssnitten newt och gtk ett "mörkt" tema som blev designat för användare med nedsatt syn. Ställ in temat genom att starta upp med parametern theme=dark. debian-installer/probe/usb Ställ in till false för att förhindra sökning efter USB vid uppstart, om det orsakar problem. netcfg/disable_dhcp Som standard söker debian-installer automatiskt efter nätverkskonfiguration via DHCP. Om sökningen lyckas, har du ingen chans att granska och ändra de mottagna inställningarna. Du kan komma åt de manuellt inställningarna endast om DHCP-sökningen misslyckas. Om du har en DHCP-server på ditt lokala nätverk men du vill undvika den på grund av att den, exempelvis ger fel svar, kan du använda parametern netcfg /disable_dhcp=true för att förhindra att nätverket konfigureras med DHCP och att informationen matas in manuellt. hw-detect/start_pcmcia Ställ in till false för att förhindra att PCMCIA-tjänster startas, om det orsakar problem. Vissa bärbara datorer är kända för det här problemet. preseed/url (url) Ange url:en till en förkonfigurationsfil som ska hämtas ner och användas för att automatisera installationen. Se Avsnitt 4.4, "Automatisk installation". preseed/file (file) Ange sökvägen till en förkonfigurationsfil som ska läsas in för att automatisera installationen. Se Avsnitt 4.4, "Automatisk installation". preseed/interactive Ställ in till true för att visa frågor även om de har blivit förinställda. Kan vara användbart för testning eller felsökning av en förkonfigurationsfil. Observera att det här inte har någon effekt på parametrar som skickas som uppstartsparametrar, men för de kan en speciell syntax användas. Se Avsnitt B.5.2, "Användning av förinställningar för att ändra på standardvärden" för detaljer. auto-install/enable (auto) Fördröj frågor som vanligtvis frågas innan förinställning är möjlig efter att nätverket har konfigurerats. Se Avsnitt B.2.3, "Auto-läget" för detaljer om hur man automatiserar installationer. cdrom-detect/eject Som standard, före omstart, matar debian-installer automatiskt ut det optiska mediat som användes under installationen. Det kan vara onödigt om systemet inte startar upp automatiskt på cd. I vissa fall kan det inte vara önskvärt, till exempel om den optiska enheten inte kan mata in mediat själv om användaren inte finns där för att göra det manuellt. Många cd-läsare kan inte mata in media automatiskt. Ställ in till false för att inaktivera automatisk utmatning och tänk på att du kan behöva se till att systemet inte startar upp automatiskt från den optiska enheten efter den initiala installationen. debian-installer/allow_unauthenticated Som standard kräver installeraren att förråden autentiseras med en känd gpg-nyckel. Ställ in till true för att inaktivera den autentiseringen. Varning: osäkert, rekommenderas inte. ramdisk_size Den här parametern bör redan vara inställd till ett korrekt värde när den behövs; ställ endast in den om du ser fel under uppstarten som indikerar att ramdisken inte fullständigt gick att läsa in. Värdet är i kB. rescue/enable Ställ in till true för att gå in i räddningsläget istället för att genomföra en normal installation. Se Avsnitt 8.7, "Återställning av ett trasigt system". 5.2.1.1. Använding av uppstartsparametrar för att besvara frågor Med några undantag kan ett värde ställas in vid uppstartsprompten för valfri fråga som ställs under installationen, även om det här bara är verkligen användbart i specifika fall. Allmänna instruktioner om hur man kan göra det här kan hittas i Avsnitt B.2.2, "Användning av uppstartsparametrar för att förinställa frågor". Några specifika exempel listas här nedan. debian-installer/locale (locale) Kan användas för att ställa in både språket och landet för installationen. Det här kommer endast att fungera om lokalen stöds i Debian. Använd till exempel locale=sv_FI för att välja svenska som språk och Finland som land. anna/choose_modules (modules) Kan användas för att automatiskt läsa in installerarkomponenter som inte läses in som standard. Exempel på valfria komponenter som kan vara användbara är openssh-client-udeb (så att du kan använda scp under installationen) och ppp-udeb (se Avsnitt D.4, "Installera Debian GNU/Linux över PPP over Ethernet (PPPoE)"). netcfg/disable_dhcp Ställ in till true om du vill inaktivera DHCP och istället tvinga fram statisk nätverkskonfiguration. mirror/protocol (protocol) Som standard använder installeraren http-protokollet för att hämta filer från Debian-speglar och ändring av det till ftp är inte möjligt under installationer med normal prioritet. Genom att ställa in den här parametern till ftp, kan du tvinga installeraren att använda det protokollet istället. Observera att du inte kan välja en ftp-spegel från en lista, du måste ange värdnamnet manuellt. tasksel:tasksel/first (tasks) Kan användas för att välja funktioner som inte finns tillgängliga från den interaktiva funktionslistan, såsom funktionen kde-desktop. Se Avsnitt 6.3.5.2, "Val och installation av programvara" för ytterligare information. 5.2.1.2. Skicka parametrar till kärnmoduler Om drivrutiner är kompilerade in i kärnan kan du skicka parametrar till dem som beskrivs i dokumentationen för kärnan. Dock om drivrutinerna är byggda som moduler och därför att kärnmoduler läses in lite annorlunda under en installation än vid uppstart av ett installerat system, är det inte möjligt att skicka parametrar till moduler kan samma sätt som du normalt gör. Istället behöver du använda en speciell syntax som känns igen av installeraren som ser till att parametrarna sparas i de korrekta konfigurationsfilerna och på så sätt kommer att användas när modulerna faktiskt läses in. Parametrarna kommer även att propageras automatiskt till konfigurationen för det installerade systemet. Observera att det är nuförtiden ganska ovanligt att parametrar behöver skickas till moduler. I de flesta fall kommer kärnan att söka av befintlig hårdvara i ett system och ställa in bra standardvärden på det sättet. Dock, i vissa fall, kan det fortfarande krävas att parametrar ställs in manuellt. Syntaxen att använda för att ställa in parametrar för moduler är: modulnamn.parameternamn=värde Om du behöver skicka flera parametrar till samma eller olika moduler är det bara att upprepa detta. Till exempel, för att ställa in ett gammalt 3Com-nätverkskort till att använda BNC-kontakten (coax) och IRQ 10, skulle du skicka: 3c509.xcvr=3 3c509.irq=10 5.2.1.3. Svartlistning av kärnmoduler Ibland är kan det vara nödvändigt att svartlista en modul för att förhindra den från att automatiskt läsas in av kärnan och udev. En anledning kan vara attt en specifik modul orsakar problem med din maskinvara. Kärnan kan ibland även lista två olika drivrutiner för samma enhet. Det här kan orsaka att enheten inte fungerar korrekt om drivrutinerna är i konflikt eller om fel drivrutin läses in först. Du kan svartlista en modul genom att använda följande syntax: modulnamn.blacklist=yes. Det här kommer att göra att modulen blir svartlistad i /etc/modprobe.d/blacklist.local, både under installationen och för det installerade systemet. Observera att en modul fortfarande kan läsas in av själva installationssystemet. Du kan förhindra det från att hända genom att köra installationen i expertläget och avmarkera modulen från listan över moduler som visas under maskinvaruidentifieringsfaserna. 5.3. Felsök installationsprocessen 5.3.1. Tillförlitlighet för cd-rom Ibland, speciellt med äldre cd-rom-enhet, kan installeraren misslyckas att starta upp från en cd-skiva. Installeraren kan även -- även efter en lyckad uppstart från cd-skiva -- misslyckas att känna igen cd-rom-enheten eller svara med fel vid läsning från den under installationen. Det finns många olika möjliga orsaker till dessa problem. Vi kan endast lista några vanliga problem och tillhandahålla allmänna förslag på hur man hanterar dem. Resten är upp till dig. Det finns två mycket enkla saker som du bör prova först. * Om cd-skivan inte startar upp, kontrollera att den blev inmatad korrekt och att den inte är smutsig. * Om installeraren misslyckas att känna igen en cd-rom, prova att köra alternativet Identifiera och montera cd-rom en andra gång. Vissa DMA-relaterade problem med äldre cd-rom-enheter kan lösas på detta sätt. Om det inte fungerar, prova nedanstående förslag. De flesta, men inte alla, förslag som diskuteras där gäller för både cd-rom och dvd, men vi använder termen cd-rom för enkelhet. Om du inte kan få installationen att fungera från cd-rom, prova en av de andra installationsmetoderna som finns tillgängliga. 5.3.1.1. Vanliga problem * Några äldre cd-rom-enheter saknar stöd för att läsa från skivor som blev brända med höga hastigheter med en modern cd-brännare. * Om ditt system startar upp korrekt från cd-rom, betyder inte det alltid att Linux även har stöd för cd-enheten (eller, mer korrekt, kontrollern som din cd-rom-enhet är ansluten till). * Några äldre cd-rom-enheter fungerar inte korrekt om "direkt minnesåtkomst" (DMA) är aktiverat. 5.3.1.2. Hur man undersöker och kanske även löser problem Prova förslagen som listas här nedan om uppstart med cd-rom misslyckas. * Kontrollera att ditt BIOS faktiskt har stöd för uppstart från cd-rom (äldre system har inte alltid det) och att din cd-rom-enhet har stöd för det media som du använder. * Om du hämtat en iso-avbild, kontrollera att md5-kontrollsumman för avbilder matchar den som listas för avbilden i filen MD5SUMS som bör finnas på samma plats som där du hämtade avbilden från. $ md5sum debian-testing-i386-netinst.iso a20391b12f7ff22ef705cee4059c6b92 debian-testing-i386-netinst.iso Kontrollera sedan att md5-kontrollsumman för den brända cd-skivan matchar också. Följande kommando bör fungera. Det använder storleken på avbilden för att läsa det korrekta antalet byte från cd-skivan. $ dd if=/dev/cdrom | \ > head -c `stat --format=%s debian-testing-i386-netinst.iso` | \ > md5sum a20391b12f7ff22ef705cee4059c6b92 - 262668+0 poster in 262668+0 poster ut 134486016 bytes (134 MB) kopierade, 97.474 sekunder, 1.4 MB/s Om, efter att installeraren har startat upp korrekt, identifieras inte cd-rom-enheten, kan ibland ett nytt försök lösa problemet. Om du har fler än en cd-rom-enhet, prova att byta cd-rom-enheten till den andra enheten. Om det inte fungerar eller om cd-rom-enheten identifieras men det uppstod fel vid läsningen från den, prova förslagen som listas nedan. Viss grundläggande kunskap om Linux krävs för det här. För att köra något av kommandona, bör du först växla till den andra virtuella konsollen (VT2) och aktivera skalet där. * Växla till VT4 eller visa innehållet i /var/log/syslog (använd nano som redigerare) för att leta efter specifika felmeddelenden. Efter det, kontrollera även utskriften för dmesg. * Se efter i utdatat från dmesg om din cd-rom-enhet identifierades. Du bör se någonting som liknar (raderna behöver inte nödvändigtvis vara lika): Probing IDE interface ide1... hdc: TOSHIBA DVD-ROM SD-R6112, ATAPI CD/DVD-ROM drive ide1 at 0x170-0x177,0x376 on irq 15 hdc: ATAPI 24X DVD-ROM DVD-R CD-R/RW drive, 2048kB Cache, UDMA(33) Uniform CD-ROM driver Revision: 3.20 Om du inte ser någonting som liknar det här, är chansen att kontrollern som din cd-rom är ansluten till, inte känns igen eller inte stöds alls. Om du vet vilken drivrutin som behövs för kontrollern, kan du prova att läsa in den manuellt med modprobe. * Kontrollera att det finns en enhetsnod för din cd-rom-enhet under /dev/. I ovanstående exempel skulle detta vara /dev/hdc. Det bör även finnas en /dev /cdroms/cdrom0. * Använd kommandot mount för att kontrollera att din cd-rom redan är monterad, om inte, försök att montera den manuellt: $ mount /dev/hdc /cdrom Kontrollera om det uppstod felmeddelanden efter körning av kommandot. * Kontrollera om DMA för närvarande är aktiverat: $ cd /proc/ide/hdc $ grep dma settings using_dma 1 0 1 rw En "1" i första kolumnen efter using_dma betyder att det är aktiverat. Om det är, försök att inaktivera det: $ echo -n "using_dma:0" >settings Se till att du är i katalogen för enheten som motsvarar din cd-rom-enhet. * Om det uppstår problem under installationen, prova att kontrollera integriteten för cd-skivan med alternativen nära slutet på installerarens huvudmeny. Det här alternativet kan även användas som ett allmänt test för att se om cd-skivan kan läsas tillförlitligt. 5.3.2. Uppstartskonfiguration Om du har problem med att kärnan hänger sig under uppstartsprocessen, inte känner igen kringutrustning som du faktiskt har, eller inte korrekt detekterar vissa enheter, är uppstartsparametrarna det första att kontrollera, vilket diskuteras i Avsnitt 5.2, "Uppstartsparametrar". Ofta kan problemen lösas genom att ta bort tillägg och kringutrustning och sedan försöka starta upp igen. Om du har en stor mängd minne installerad i din maskin, mer än 512MB, och installeraren hänger sig när kärnan startar upp, kan du behöva inkludera ett uppstartsargument för att begränsa mängden minne som kärnan ser, såsom mem= 512m. 5.3.3. Tolkning av kärnans uppstartsmeddelanden Under uppstartssekvensen kanske du se många meddelanden liknande can't find någonting , eller någonting not present, can't initialize någonting, eller till och med this driver release depends on någonting. De flesta av de här meddelandena är harmlösa. Du ser dem för att kärnan för installationssystemet är byggd för att köras på många olika datorer och med många olika kringutrustningsenheter. Ingen dator kommer så klart att innehålla alla tänkbara kringutrustningsenheter, så operativsystemet kan klaga en hel del när den letar efter kringutrustning som du inte har. Du kan också se att systemet gör en paus. Det händer när det väntar på att en enhet ska svara, och att den enheten finns inte i ditt system. Om du tycker att tiden det tar att starta upp systemet är på tok för lång, kan du skapa en anpassad kärna senare (se Avsnitt 8.6, "Bygg en ny kärna"). 5.3.4. Rapportering av installationsproblem Om du kommer igenom den initiala uppstartsfasen men inte kan färdigställa installationen, kan menyalternativet Spara felsökningsloggar vara till hjälp. Det låter dig lagra felloggar från systemet och information om konfigurationen från installeraren på en diskett, eller hämta dem med en webbläsare. Den informationen kan innehålla ledtrådar till vad som gick fel och hur man rättar till det. Om du skickar in en felrapport kan du bifoga den här informationen i felrapporten. Andra relevanta installationsmeddelanden kan hittas i /var/log/ under installationen, och /var/log/installer/ efter datorn har startats om till det nyligen installerade systemet. 5.3.5. Skicka installationsrapporter Om du fortfarande har problem, skicka in en installationsrapport. Vi uppmuntrar att installationsrapporter skickas in även om installationen lyckats, så att vi kan få så mycket information som möjligt om många olika maskinvarukonfigurationer. Observera att din installationsrapport kommer att publiceras i Debians felhanteringssystem (BTS) och vidarebefordras till en publik sändlista. Se till att du använder en e-postadress som du inte har några problem med att den används publikt. Om du har ett fungerande Debian-system är det enklaste sättet att skicka in en installationsrapport att installera paketen installation-report och reportbug (aptitude install installation-report reportbug), konfigurera reportbug som det förklaras i Avsnitt 8.5.2, "Skicka e-post utanför systemet", och kör kommandot reportbug installation-reports. Alternativ kan du använda den här mallen när du fyller i installationsrapporter, och skicka sedan rapporten som en felrapport mot pseudopaketet installation-reports, genom att skicka den till < submit@bugs.debian.org> (skriv på engelska). Package: installation-reports Boot method: Image version: Date: Machine: Processor: Memory: Partitions: Utskrift från lspci -nn och lspci -vnn: Base System Installation Checklist: [O] = OK, [E] = Fel (förklara nedan), [ ] = provade det inte Initial boot: [ ] Detect network card: [ ] Configure network: [ ] Detect CD: [ ] Load installer modules: [ ] Detect hard drives: [ ] Partition hard drives: [ ] Install base system: [ ] Clock/timezone setup: [ ] User/password setup: [ ] Install tasks: [ ] Install boot loader: [ ] Overall install: [ ] Comments/Problems: Beskriv i felrapporten vad problemet var, inklusive de sista meddelandena från kärnan om problemet var att kärnan hängde sig. Beskriv de steg du tog som slutade i att systemet fick problem. -------------- ^[4] Specifikt är formatet på uppstartssektorn som krävs av Console Subsystem Specification i konflikt med placeringen av DOS-partitionstabellen. ^[5] Utom på Jensen, där Linux inte stöds av fasta programvaruversioner senare än 1.7 -- se http://www.alphalinux.org/faq/FAQ-9.html för mer information. ^[6] Med aktuella kärnor (2.6.9 eller senare) kan du använda 32 kommandoradsflaggor och 32 miljöflaggor. Om dessa tal överstigs, kommer kärnan att få panik. Kapitel 6. Användning av Debian Installer Innehållsförteckning 6.1. Hur installeraren fungerar 6.2. Introduktion till komponenter 6.3. Användning av individuella komponenter 6.3.1. Inställning av Debian-installeraren och maskinvarukonfiguration 6.3.2. Partitionering och val av monteringspunkter 6.3.3. Ställ in systemet 6.3.4. Installation av grundsystemet 6.3.5. Installera ytterligare programvara 6.3.6. Gör ditt system klart för uppstart 6.3.7. Färdigställ installationen 6.3.8. Blandat 6.1. Hur installeraren fungerar Debian-installeraren innehåller ett antal komponenter för speciella ändamål för att genomföra varje funktion i installationen. Varje komponent gör sin funktion och ställer frågor till användaren vars svar behövs för att utföra jobbet. Själva frågorna ger olika prioriteringar och prioriteten för frågorna som kommer att ställas ställs in när installeraren startas. När en standardinstallation är genomförd kommer endast viktiga (hög prioritet) frågor att ställas. Det här resulterar i en mycket automatiserad installationsprocess med liten interaktivitet för användaren. Komponenter körs automatiskt i sekvens; vilka komponenter som körs beror huvudsakligen på installationsmetoden du använder och på din maskinvara. Installeraren kommer att använda förvalda värden för frågor som inte ställs. Om problem uppstår kommer användaren att se ett felmeddelande och installationsmenyn kan visas för att välja en alternativ åtgärd. Om det inte uppstår problem kommer användaren aldrig att se installationsmenyn utan kommer helt enkelt svara på frågor för varje komponent i turordning. Meddelanden om allvarliga fel har "kritisk" prioritet så att användaren alltid blir notifierad. Några av de förvalda värden som installeraren använder kan ges genom att skicka med uppstartsargument när debian-installer startas. Om, till exempel du önskar att tvinga fram statisk nätverkskonfiguration (DHCP används som standard om tillgänglig) kan du lägga till uppstartsparametern netcfg/disable_dhcp=true. Se Avsnitt 5.2.1, "Parametrar för Debian Installer" för tillgängliga flaggor. Erfarna användare kan känna sig mer komfortabla med ett menydrivet gränssnitt där varje steg kontrolleras av användaren i stället för att installeraren genomför varje steg automatiskt i sekvens. För att använda installeraren på ett manuellt menydrivet sätt kan du lägga till uppstartsargumentet priority=medium. Om din maskinvara kräver att du skickar med flaggor till kärnmodulerna när de installeras behöver du starta upp installeraren i "expert"läget. Det här kan göras genom att antingen använda kommandot expert för att starta installeraren eller genom att lägga till uppstartsargumentet priority=low. Expertläget ger dig full kontroll över debian-installer. Den normala installeraren är teckenbaserad (i motsättning t